Under medeltiden accepterades prostitution som skamligt men nödvändigt för att förhindra våldtäkt på icke prostituerade kvinnor, och varje stads myndigheter beskattade och reglerade prostitutionen, som ofta förvisades till vissa reserverade delar av staden.

Den reglementerade prostitutionen, med registrering och regelbundna tvångsundersökningar av prostituerade efter fransk modell, infördes av fransmännen under Napoleons ockupation (1794–1815). Detta system kvarstod även sedan Belgien blivit självständigt 1830 och gällde fram till 1946.

Sexhandeln i Bryssel blev ökänd genom en stor skandal 1880 känd som den vita slavhandelsaffären, där över fyrtio utländska flickor hade lockats till bordeller genom vit slavhandel, efter vilket både polismästaren och borgmästaren tvingades avgå. [1]

Den reglementerade prostitutionen förbjöds 1946.

Prostitution och bordellverksamhet är lagligt, men hallickverksamhet olaglig.

Källor redigera

  1. ^ State, Paul F. (27 July 2004). Historical Dictionary of Brussels. Scarecrow Press. ISBN 978-0810850750.