Smalviva (Primula stricta), även lappviva och i äldre litteratur fjällviva (ej att förväxla med fjällviva, P. scandinavica) är en perenn växt i släktet vivor. I Finland finns arten med på listan över arter som kräver särskilt skydd.[1]

Smalviva
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningLjungordningen
Ericales
FamiljViveväxter
Primulaceae
SläkteVivor
Primula
ArtSmalviva
P. stricta
Vetenskapligt namn
§ Primula stricta
AuktorHornem.
Utbredning

Utbredning

redigera

Arten har en nordlig utbredning och finns i Skanderna, nordöstra Finland, Sibirien och Kanada samt på Kolahalvön, Grönland och norra Island.

Utseende och ekologi

redigera

Smalviva är en 5–20 centimeter hög ört som trivs på öppna, fuktiga och kalkhaltiga marker. Den växer på klipphyllor, sydbranter, dryashedar, gräsmarker och översilade fjällängar, samt vid älvstränder, vägrenar och stigar. Blomningen sker i juni–juli och blommorna blir violetta med gul mitt. Blommorna är homostyla (har lika långa ståndare och pistiller), har 5–10 millimeter breda kronor och sitter i glesa flockar om två till åtta blommor på en späd stjälk. Fodrets flikar är cirka en tredjedel av fodrets längd. Kapseln blir 5–8 millimeter lång.

Bladen, som sitter i en basal rosett, är tunglika till spatelformade och ibland svagt mjöliga på undersidan. Arten är förväxlingsbar med fjällviva, men har inte lika mjöliga blad och mindre blommor.

 
Smalviva vid berget Bajkas i Padjelanta nationalpark.

Källor

redigera

Fotnoter

redigera

Externa länkar

redigera