Premier League 2011 (PartyPoker.com Premier League Snooker) var en inbjudningsturnering i snooker som spelades under hösten 2011, med slutspelet den 26 och 27 november 2011. Ronnie O'Sullivan vann turneringen efter att ha slagit Ding Junhui i finalen med 7-1. Det var O'Sullivans tionde Premier League-titel, han har flest av alla spelare i historien.

Premier League
Turneringsinformation
TypInbjudningsturnering
Tidpunkt18 augusti27 november 2011
LandStorbritannien
Prispengar£ 210 000
Till segraren£ 60 000
Regerande mästareRonnie O'Sullivan
Vinnare
VinnareRonnie O'Sullivan
FinalistDing Junhui

Formatet var nytt för denna säsong. Antalet spelare hade ökat från sju till tio, varav fyra spelare deltog vid varje speltillfälle. Dessa fyra möttes i två semifinaler, och vinnarna spelade final. Sammanlagt blev det tio speltillfällen under hösten, vilket innebar att varje spelare deltog i fyra av dessa[1].

Alla matcher spelades i bäst-av-5 frames, och till skillnad från tidigare upplagor spelades inga frames efter att matchen var avgjord (då en spelare vunnit tre frames). Varje spelare fick ett poäng för varje vunnet frame, vilket innebar att det maximala antalet poäng man kan uppnå var 24. De fyra spelare som samlade mest poäng under hösten gick till slutspel.

Resultat

redigera

Gruppspel

redigera

Skegness 18 augusti

redigera
  Semifinaler:
Bäst av 5 frames
Final:
Bäst av 5 frames
                     
     John Higgins 3  
   Jimmy White 0  
     John Higgins 0
     Matthew Stevens 3
   Neil Robertson 0
     Matthew Stevens 3  

Guildford 1 september

redigera
     Jimmy White 0  
   Mark Williams 3  
     Mark Williams 3
     Shaun Murphy 1
   Ronnie O'Sullivan 2
     Shaun Murphy 3  
                     

Motherwell 22 september

redigera
     John Higgins 0  
   Neil Robertson 3  
     Neil Robertson 3
     Ding Junhui 1
   Shaun Murphy 2
     Ding Junhui 3  
                     

Doncaster 29 september

redigera
     Ronnie O'Sullivan 3  
   Matthew Stevens 0  
     Ronnie O'Sullivan 3
     Ali Carter 1
   Ding Junhui 0
     Ali Carter 3  
                     

Weston-Super-Mare 6 oktober

redigera
     Mark Williams 1  
   Judd Trump 3  
     Judd Trump 3
     Matthew Stevens 0
   John Higgins 2
     Matthew Stevens 3  
                     

Stoke 13 oktober

redigera
  Semifinaler:
Bäst av 5 frames
Final:
Bäst av 5 frames
                     
     Ali Carter 3  
   Mark Williams 2  
     Ali Carter 1
     Ding Junhui 3
   Jimmy White 2
     Ding Junhui 3  

Exeter 20 oktober

redigera
     Ali Carter 1  
   Judd Trump 3  
     Judd Trump 3
     Neil Robertson 1
   Shaun Murphy 1
     Neil Robertson 3  
                     

Southampton 3 november

redigera
     Ronnie O'Sullivan 3  
   Judd Trump 2  
     Ronnie O'Sullivan 1
     Ding Junhui 3
   Neil Robertson 2
     Ding Junhui 3  
                     

Banbury 10 november

redigera
     John Higgins 3  
   Ali Carter 1  
     John Higgins 3
     Mark Williams 1
   Matthew Stevens 0
     Mark Williams 3  
                     

Grimsby 17 november

redigera
     Ronnie O'Sullivan 3  
   Jimmy White 0  
     Ronnie O'Sullivan 3
     Shaun Murphy 1
   Judd Trump 0
     Shaun Murphy 3  
                     

Slutställning

redigera
Rank Spelare M V F VF - FF Poäng
1   Ronnie O'Sullivan 7 5 2 18 - 10 18
2   Ding Junhui 7 5 2 16 - 14 16
3   Judd Trump 6 4 2 14 - 9 14
4   Mark Williams 6 3 3 13 - 10 13
5   Neil Robertson 6 3 3 12 - 11 12
6   John Higgins 6 3 3 11 - 11 11
7   Shaun Murphy 6 2 4 11 - 14 11
8   Ali Carter 6 2 4 10 - 14 10
9   Matthew Stevens 6 3 3 9 - 11 9
10   Jimmy White 4 0 4 2 - 12 2

Slutspel

redigera

Slutspelet avgörs 26–27 november i Potters Leisure Resort i Hopton-on-Sea, Norfolk, England[2].

  Semifinaler:
Bäst av 9 frames
Final:
Bäst av 13 frames
                     
     Ronnie O'Sullivan 5  
   Mark Williams 2  
     Ronnie O'Sullivan 7
     Ding Junhui 1
   Ding Junhui 5
     Judd Trump 3  

Källor

redigera

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera