Posenoi är den grekiska beteckningen på ett keltiskt[1] folk, som levde under århundradet före år noll, i Illyrien, närmare bestämt, någonstans mellan floderna Kupa, Una och Velebitbergen, i det som idag utgör delar av dagens västra Kroatien och nordvästra Bosnien och Hercegovina. De omnämns i Appianos verk Ῥωμαικα (känt som Den romerska historien), i den bok som handlar om hur kejsar Augustus nedkämpade bland andra japoderna under decennierna kring år noll. Efter att japoderna givit upp och Augustus lämnat området gjorde posenoi uppror, och Marcus Helvius skickades mot dem. Han besegrade dem, bestraffade upprorsledarna med döden och sålde resten som slavar.[2] Detta har tolkats som att posenoi var en gren av japoderna[källa behövs], vilka i sin tur utgjorde en illyro-keltisk stamsymbios.[3][4]

Illyrien, med japoderna uppe i nordväst.

Referenser redigera

  1. ^ J. J. Wilkes, Dalmatia, Tome 2 of History of the Provinces of the Roman Empire, 1969, pp. 154 and 482.
  2. ^ ”Appian's History of Rome: The Illyrian Wars §§21-25”. http://www.livius.org/ap-ark/appian/appian_illyrian_5.html. Läst 20 december 2011. 
  3. ^ A Classical Dictionary: Containing The Principle Proper Names Mentioned In Ancient Authors Part One by Charles Anthon,2005,page 539: "... Tor, " elevated," " a mountain. "-Strabo, 293) ; the Iapodes (Strabo, 313), a Gallo-Illyrian race occupying the val. leys of ..."
  4. ^ Wilkes, J. J. The Illyrians, 1992,ISBN 0-631-19807-5,page 79,"along with the evidence of name formulae, a Venetic element among the Japodes. A group of names identified by Alföldy as of Celtic origin: Ammida, Andes, Iaritus, Matera, Maxa,"