Kultur kan sägas vara andlig, biologisk eller ekonomisk odling; i talspråk i regel andlig sådan. Ordet kultur är ett lånord från latinet, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur.
Kultur används emellertid främst i betydelsen människors andliga odling: för de konkreta former och begreppsliga understrukturer som denna tar sig uttryck i, eller i en generell betydelse "ett sätt att leva". Den andliga odlingen manifesterar sig i språk, traditioner, religion, estetiskt skapande och kreativa uttrycksformer (konst, litteratur, musik, teater med mera), teknologi och annat som bildar en kollektiv identitet. Ett samhälles kultur tjänar som förmedlare och upprättare av samhällets moral och värderingar till individen. Kultur kan särskilt inom antropologin och arkeologin även avse en civilisation i sig, ett samhälles symbolvärld, och de mönster, uttryck och former som bibehåller dessa. I denna betydelse hör "kultur" nära samman med begreppsvärlden och samspelet mellan människor. I ett mer individuellt sammanhang, att någon är kulturell, betyder det dock att vederbörande är kreativ, bildad och intresserad av kulturella uttryck i form av till exempel konst.
Särskilt förr avsågs med kultur en (aristokratisk) förfining och bildning (se finkultur), men numera inbegrips även folklig kultur i begreppet då även "bildning" fått en mer allmän betydelse. Som motsats till kultur sätts ofta natur eller förvildning, men detta är inte helt okontroversiellt. Till skillnad från en människas natur är hennes kultur dock inte medfödd. En människas kultur står i relation till hennes socialklass, etnicitet, miljö och könsroll, men kan inte reduceras till ett av dessa begrepp. I västvärlden skiljer man mellan barns- och ungdomskultur och den vuxna kulturen, men denna åtskillnad förekommer inte globalt.