Eileen Chang, även känd som Zhang Ailing, var en kinesisk författarinna. Hennes berättelser handlar ofta om spänningsfyllda relationer mellan män och kvinnor, ofta med en melankolisk och pessimistisk underton. Redan under gymnasietiden började hon visa litterära talanger och hennes alster publicerades i skoltidningen. 1939 erhöll hon stipendium för att studera vid University of London, men kunde inte genomföra planerna på grund av pågående krig i Kina. Hon började istället på University of Hong Kong, men 1941, en termin innan hon skulle få sitt diplom i litteratur, blev Hongkong ockuperat av Japan. Ockupationen skulle vara tills 1945.
Chang lämnade det ockuperade Hongkong och återvände till Shanghai. Där tjänade hon sitt leverne genom sitt författande och blev snabbt Shanghais mest kända författare. Det var under denna period hon skrev sin främsta verk, som Qing Cheng Zhi Lian (倾城之恋) och Jin Suo Ji (金锁记). Zhang förälskade sig 1943 i en man vid namn Hu Lancheng (胡兰成) och de gifte sig redan året därpå. Vigselceremonin tog plats i hemlighet eftersom Hu Lancheng fortfarande var gift med sin tredje fru. Hon älskade honom trots det och trots att han bar titeln förrädare efter att ha samarbetat med japanerna. Deras äktenskap varade tills 1947.