Piotr Paweł Sapieha
Piotr Paweł Sapieha, född 28 januari 1701 i Dresden, död 23 januari 1771 i Žilina, var en polsk-litauisk adelsman. Han var son till Jan Kazimierz Sapieha.
Piotr Paweł Sapieha | |
Född | 25 januari 1701 eller 28 januari 1701[1][2] Dresden[1] |
---|---|
Död | 24 januari 1771 eller 23 januari 1771[1][2] Žilina[1] |
Begravd | Radlin[1] |
Medborgare i | Storfurstendömet Litauen och Polsk-litauiska samväldet |
Sysselsättning | Kammarherre |
Befattning | |
Староста здзітаўскі Deputerad till den första polska republikens sejm 1733 års Sejm Polsk elektor Staroste de Wschowa Sąrašas:Lietuvos didieji stalininkai (1732–1744)[3] Voivode of Smolensk (1744–1771)[2] | |
Gift med | Соф’я Скаўронская (g. 1727–1739, makas/makes död)[1] Joanna Sułkowska (g. 1751–1771, personens död)[1][2] |
Barn | Яцак Сапега (f. 1730)[4] Ян Юзаф Сапега (f. 1734)[4] |
Föräldrar | Jan Kazimierz Sapieha[1] Ludwika Maria Opalińska[1] |
Släktingar | Katarzyna Agnieszka Ludwika Sapieha (syskon) |
Utmärkelser | |
Sankt Alexander Nevskij-orden (1726) Vita örnens orden (1744) Andreasorden | |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Sapieha var förlovad med Aleksandr Mensjikovs dotter, men blev Katarina I:s älskare och bortgiftes med hennes brorsdotter, furstinnan Sofia Skavronskaja. Efter tsarinnans död kände han sig osäker, sålde sina ryska egendomar för två miljoner rubel och flyttade tillbaka till Litauen.
Källor redigera
- Sapieha, 7. Piotr i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h i] Гісторыя Сапегаў : жыццяпісы, маёнткі, фундацыі, Viktar Chursik, 2017, s. 71, ISBN 978-985-7025-75-6.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Andrzej Rachuba (red.), Urzędnicy Wielkiego Księstwa Litewskiego : spisy. T. 4, Ziemia smolenśka i województwo smolenśkie XIV-XVIII wiek, Wydawnictwo DiG, 2003, s. 220, ISBN 83-7181-279-5.[källa från Wikidata]
- ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 321, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Гісторыя Сапегаў : жыццяпісы, маёнткі, фундацыі, Viktar Chursik, 2017, s. 74, ISBN 978-985-7025-75-6.[källa från Wikidata]