Pierre Wilhelm Mens, född 28 november 1939 i Malmö[1], är en svensk fotograf och bildredaktör bosatt i Malmö.

Biografi redigera

Pierre Mens föddes i Malmö 1939. Fadern hade som katolsk präst kommit från Nederländerna 1928, bytt yrke och gift sig med en danska. Pierre Mens har arbetat med bilder nästan hela sitt liv. Han har gjort reportage från nästan hundra länder, inte minst i Afrika, bevakat fotbollsmatcher i Sverige, gjort kortfilmer och varit bildredaktör. Han sålde sin första bild redan som fjortonåring.[2] 1957 började han arbeta på bildbyrån Skåne-Reportage och senare även för Aftonbladets Reportagebild. 1971 startade han egen bildbyrå.[3]

Omtalade reportage redigera

”Som fotograf är han inte bättre än de flesta. Skillnaden är bara att han alltid är på rätt plats vid rätt tillfälle.”
– Nils Andersson, Arbetet 1969-06-01

Mens första scoop kom 1958 när han hann före de andra fotograferna med att fånga tonårsidolen Tommy Steeles framträdande i Köpenhamn[4]. Mens lyckades också få bilder på två andra idoler, George Harrison och Paul McCartney i The Beatles, när dessa besökte sin meditationslärare Maharishi Mahesh YogiFalsterbohus 1967[5][6].

På 1960-talet gjorde Mens flera uppmärksammade reportage från Afrika. Tillsammans med Jan Andersson gjorde han 1963 Född att leva, en film om både nöd och framtidshopp i Östafrika gjord på uppdrag av Lutherhjälpen[7]. 1965 gjorde Mens och Bertil Rubin på uppdrag av Rädda barnen filmen Vita pesten om TBC[8]. Båda filmerna visades i svensk television.

1968 följde Pierre Mens med en av Svenska Röda Korsets hjälpsändningar till Biafra för att göra en film inifrån den krigsdrabbade provinsen[9]. I Biafra lyckades Mens att få en bandad intervju med Carl Gustaf von Rosen om hans krigsinsats på utbrytarstatens sida. Han fotograferade och filmade von Rosens ”miniflygvapen”, ett antal bestyckade små enmotoriga propellerplan. Mens bilder blev mycket efterfrågade av internationella medier.[6][10]

Bibliografi (urval) redigera

Böcker med foton av Mens eller som Mens varit bildredaktör för:

  • Heile Selassies land (1961). Med Bertil Rubin.
  • Tanganyika : ett bildverk om svenska insatser i Afrika (1963)
  • Borta bra, himma bäst : en bok om Malmö FF (1976).
  • Anfallsspel (1985).
  • Bilder av ett fotbollslag (1985). Om Malmö FF.
  • Sagan om HIF (1993). Om Helsingborgs IF.
  • Den okända staden (1995). Om Östra sjukhuset i Malmö.
  • Från lazarett till universitetssjukhus (1996). Om Malmö Allmänna Sjukhus 1896-1996.
  • Malmö för inte så länge sen (1997). Med text av Åke Cato.
  • Øresundsbron (2000). Med Søren Madsen.
  • Turning Torso (2005). Med text av Björn Ranelid.
  • Malmö högskola tar form (2005).
  • Fotbollens höga visa (2009). Om Malmö FF. Med text av Björn Ranelid.[11]

I många år var han också bildredaktör och fotograf för Malmö FF:s matchprogram och årsböcker .

Stipendium, utställning, pris redigera

1986 fick Pierre Mens ett stipendium från SIDA för att i Etiopien studera hur missionen arbetar.[12]

2004 visade Malmö museer utställningen "Himmelsblå kärlek - ett lag, en fotograf, tusen minnen", Mens bilder av fotbollsklubben Malmö FF.[13]

2018 tilldelades Mens Malmö stads kulturpris med motiveringen ”Med mer än en miljon bilder i sitt arkiv är hans bidrag till Malmös kulturarv oerhört stort och utgör en omistlig del av berättelsen om vår tid.”[14]

2023 utsågs Pierre Mens till Kulturambassadör i MFF

Källor redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1990 (databas)
  2. ^ Celander, Markus (12 augusti 2015). ”Pierre vill visa sitt liv i bilder”. Lokaltidningen Malmö. 
  3. ^ Jacobsson, Håkan (18 april 2018). ”Kamerakrönikör som bidragit till kulturarvet”. Skånska Dagbladet. 
  4. ^ Heed, Börje (15 april 1958). ”Stormande succé vid Köpenhamn-galan”. Aftonbladet. 
  5. ^ Hougner, Caroline (24 oktober 2017). ”Ett ögonblick... Pierre Mens, 77, fotograf i Malmö”. Aftonbladet. 
  6. ^ [a b] Andersson, Nils (1 juni 1969). ”Han avslöjade von Rosen, årets kupp. Hela Europa jagar honom”. Arbetet. 
  7. ^ Sjöö, Frille. (1 april 1963). ”Dokumentärfilm från Afrika berättar kalla fakta”. Arbetet. 
  8. ^ ”Vita pesten : TBC - en besegrad folksjukdom i Sverige - ett gissel i u-länderna”. Svensk Mediedatabas. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=%22pierre+mens%22&x=0&y=0. Läst 26 maj 2023. 
  9. ^ ”Ska U Thant säga nej när von Rosen begär FN-hjälp till Biafra?”. Aftonbladet. 17 augusti 1968. 
  10. ^ Magnergård, Omar (28 maj 1969). ”De svenska flygarna är biafranska officerare”. Svenska Dagbladet. 
  11. ^ ”Libris”. Kungl. biblioteket. http://libris.kb.se/hitlist?q=förf%3A%28pierre+mens%29&r=;mat:(bok)&f=ext&g=&m=10&p=1&d=libris&s=rc&t=v. Läst 26 maj 2023. 
  12. ^ ”Stipendier”. Tidningarnas Telegrambyrå (läst på Mediearkivet). 30 maj 1986. 
  13. ^ Lindström, Per (27 november 2004). ”Pierre Mens, 65 år: Siktar ständigt mot höjderna”. Sydsvenskan. 
  14. ^ Strömberg, Maja (13 maj 2018). ”Legendariske fotografen Pierre Mens, 78, har fotograferat hela världen”. Expressen.