Perfenazin, är ett läkemedel av typen neuroleptika. Det är ett fentiazinpreparat som används vid behandling av psykoser, exempelvis vid schizofreni. Perfenazin säljs i många länder under varunamnet Trilafon. Viktpåverkan med upp eller nedgång är mindre vanligt med Trilafon.[1][2]

Strukturformel

Trilafon dekanoat som injektionsvätska är inte avregistrerad. Trilafon i tablettform avregistrerades under 2012. Perfenazintabletter kan gå att få på licens dvs om läkaren ansöker hos Läkemedelsverket.

Perfenazin syntiserades på 50-talet vilken patenterades år 1956 och fick handelsnamnet Trilafon. Perfenazin har funnits i Nordeuropa och i Japan. Perfenazin blev godkänd av FDA (USA) den 31 december 1998.[3]

Perfenazin har en god antipsykotisk effekt. Det ger en något lägre frekvens av extrapyramidala bieffekter (EPS) än haloperidol, ger inte heller samma kraftiga dopaminblockad och lämpar sig vid underhållsbehandling av schizofreni. Depotformen finns som dekanoat och enantat, där dekanoatet är det vanligast använda då effekten är mera långvarig.[4]

FarmakologiRedigera

FarmakodynamikRedigera

Hög antagonistisk verkan på dopamin D2 och dopamin D3-receptorerna.

FarmakokinetikRedigera

Halveringstiden är cirka 8-16 timmar.[5]

BiverkningarRedigera

Viktpåverkan med viktuppgång eller viktnedgång är mindre vanligt med Perfenazin.[1][2]

Vanliga biverkningar av perfenazin är sömnighet, eksem och insomnia. I sällsyntare fall kan illamående uppträda.

Tardiv dyskinesi förekommer med Perfenazin. Andra vanliga biverkningar är bröstkörtelförstoring (hos män) och mjölkflöde ur bröst.[1] Även sömnighet/trötthet förekommer ofta. En sällsynt biverkning men som ändå kan inträffa är agranulocytos (akut brist på vita blodkroppar).[1] Även hjärtat kan påverkas men förekommer hos färre än 1 av 1 000 patienter.[1]

ViktuppgifterRedigera

Vid oberoende studie som kallats CATIE så var Perfenazin rankad 4:a, rätt låg viktuppgång.[6]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d e] http://www.fass.se/LIF/product?1-2.ILinkListener-documentTabPanel-tabs-tabs~container-tabs-0-link&nplId=19870918000021&docType=3&_scrollTopPosition=457.1428527832031
  2. ^ [a b] http://www.fass.se/LIF/product?4-5.ILinkListener-documentTabPanel-tabs-tabs~container-tabs-2-link&nplId=19870918000021&docType=7&_scrollTopPosition=628.5714111328125
  3. ^ http://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/anda/98/040226_perphenazine_toc.cfm
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170104090519/https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/L%C3%A4kemedelsbehandling%20vid%20schizofren_bakgrund.pdf. Läst 7 oktober 2017. 
  5. ^ https://books.google.se/books?id=RpVtM_WVw64C&pg=PA258&lpg=PA258&dq#v=onepage&q&f=false
  6. ^ https://books.google.se/books?id=c9vTKB0MUCMC&pg=PA30&lpg=PA30&dq=#v=onepage&q&f=false

Externa länkarRedigera