Pehr Lundborg

svensk instrumentmakare och klavikordbyggare i Stockholm, Sverige

Pehr Lundborg, född 1744, död 29 december 1808 i Katarina församling, Stockholm, var en svensk klavikordbyggare, i Stockholm. Han byggde även stråkinstrument, hammarklaver, cembalo, knäppinstrument och svenska lutor. Har byggde även ett klaver med lutstämma. Lundborg hör till den äldre svenska traditionen.

Pehr Lundborg
Född1744
Död29 december 1808
Katarina församlingSverige
MedborgarskapSverige
SysselsättningInstrumentmakare, klavikordbyggare[1]
Redigera Wikidata

Han arbetade vid sidan om som djurkonservator.

BiografiRedigera

Han var gesäll i slutet på 1760-talet hos klaverbyggaren Gottlieb Rosenau i Stockholm. Lundborg benämnde sig själv som kunglig hovinstrumentmakare från cirka 1770. Han fick privilegium som instrumentmakare 1771 som omfattade cembalo, klaver och spinett men däremot avslag att få göra träarbeten.

FamiljRedigera

Lundborg var gift med Ulrica Fischer (född 1745). Som han senare skiljde sig ifrån.

InstrumenttillverkningRedigera

Lundborg köpte sitt strängtråd av juveleraren Zetterholm. Han beställde även tråd utomlands då han 1788 fick betala en tullavgift för 335 pund järntråd från Amsterdam. Hans sigill består av initialerna PL.[2] Han tillhör den äldre svenska traditionen och var verksam mellan 1771 och 1808.

Lundborg signerade sina instrument med en etikett.

KlavikordRedigera

Rosenaus inflytande avspeglas i vissa delar av hans klavikord. Lundborg hade en stor variationsrikedom vad gäller utförandet av instrumentet och använde båda gammalt och nytt. Hans instrument var i olika storlekar och obundna. Han använde en diagonal placering av stämstock och stämnaglar som är hämtat från orgelbyggarskolan, även gesällerna Kraft och Söderberg kom att tillverka instrument på detta sätt. Intarsiaarbetena skiljer sig på många sätt trots att det ibland är samma motiv. Resonansbottnen är ytbehandlad vilket är ett arv från den nordtyska skolan och på den svenska bottnen från orgelbyggarskolan. Lundborg har en stor variation av omfång på klaveret jämfört med Lindholm och hans gesäller.

Han byggde samma typ av underlägg som Johan Broman. Han hade minst två klaverstämplar, en från 1772 med sina initialer och tre kronor. Den förvaras idag på Statens musiksamlingar, Musikmuseet. Den andra med initialer och en krona använde han mest. Han tillverkade minst 15 klavikord om året.

Det svenska klavikordets svenska bakre styrning har troligtvis uppfunnits av Lundborg.

År Bild Omfång Klaverstämpel Kortal Oktavbredd Vågbalk Bakre tangentstyrning Ådring Övrigt
Okänt C-f3 PL krona 2 161 2 stift av järn 150/50 Ägs av Statens musiksamlingar, Musikmuseet.
1772 (nr 37) C-f3 PL tre kronor 2 161 2 Fena av järn 150/55 Orgelklavikord. Orgeldelen är äldre än det övriga instrumentet.SMS/MM
1778 (nr 160) C-f3 PL krona 2 161 1 Kancell 150/40 Ägs av Malmö museum, Slottsholmen.
1780 (nr 213) C-f3 PL krona 2 161 1 Kancell 150/45 Ägs av Föreningen stigberget, Stockholm.
Okänt A1-f3 PL krona 2 162 1 stift 150/55 Ägs av Stiftelsen Musikkulturens Främjande, Stockholm.
1775 (nr 105) A1-f3 PL krona 2 162 1 Kancell 150/45 Ägs av Upplandsmuseet,Uppsala,
1778 (nr 167) A1-f3 PL krona 2 162 1 Kancell 150/40 Ägs av Tullverkets museum, Dalarö.
1775 (nr 98) F1-f3 PL krona 2 160 1 Kancell 150/45 Ägs av en privatperson.
1780 (nr 264) F1-a3 PL krona 2 162 2 Kancell 150/45 Ägs av Stiftelsen Hallands länsmuseer, Museet i Halmstad.
1787 (nr 340) F1-a3 PL krona 2 162 2 Kancell 150/50 Ägs av Statens musiksamlingar, Musikmuseet.
1790 (nr 375) F1-a3 PL krona 2 161 2 Kancell 150/45 Ägs av Nordiska museet i Stockholm.
1794 (nr 451) F1-a3 PL krona 2 161 2 Kancell 150/50 Ägs av Nordiska museet i Stockholm.
1797 (nr 489) F1-c4 PL krona 2 161 2 Kancell 150/45 Ägs av Bohusläns museum, Uddevalla.
1803 (nr 574) F1-c4 PL krona 2 161 2 Kancell 150/45 Ägs av Nordiska museet i Stockholm.
Okänt F1-c4 PL krona 2 160 2 Kancell - Ägs av Statens musiksamlingar, Musikmuseet.
  • 1795 - Dekorerad med målningar inspirerade av Louis Masreliez.

HammarklaverRedigera

Lundborg började tillverka hammarklaver under 1780-talet.

  • 1781 (nr 239) - Hammarklaver. Ägs av en privatperson.

Svensk lutaRedigera

StråkinstrumentRedigera

MedarbetareRedigera

ReferenserRedigera

  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:376 (1809) Sida: 425-437
  • Svenskt Klavikordbygge 1720-1820. Stockholm: Eva Helenius-Öberg. 1986. sid. 26, 60-64, 76, 85, 87-89, 101-102, 129, 132, 134-136, 161, 165-166, 168-176, 184-187, 192-194, 196-197, 200, 203-204, 212, 214, 216, 232-233, 238, 240, 256, 268-269. Libris 8347701 
  • Klaverens hus - Klavikordtillverkare
  • Katarina (A, AB) FI:7 (1804-1825) Bild: 94

NoterRedigera

  1. ^ läs online, www.klaverenshus.se, läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Kommerskollegium E XVII d 2:71, akt S 15, RA
  3. ^ [a b] Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (AB) G1BA:26:7 (1800) Sida: 45, 330