Pavane [-va’n], av franskans och italienskans Pava’na (Padova’na), är en pampig renässansdans av italienskt ursprung (från Padua)[1] i jämn takt och gravitetisk rörelse, särdeles omtyckt på 1500-talet (den blev snabbt populär vid de kungliga hoven runt om i Europa). På densamma följde vanligen en raskare efterdans i tretakt (gaillarde och dylika). I danssvitmusiken1600-talet gjordes pavane till bärare av den patetiska stilen. I Spanien dansades pavane när man bar sorg, vilket gav dansen en karaktär av allvar.

Målningen A Pavane av Edwin Austin Abbey.

Pavanen är långsam och går i 2/4-takt eller 4/4-takt.[1]

Ibland har pavaner skrivits även i senare tid. Ett känt exempel är Maurice Ravels Pavane för en död prinsessa från 1899.[2]

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera


 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Pavane, 1904–1926.