Patricio Galvez
Patricio Galvez, född den 22 juli 1968 i Chile,[1] är en svensk musiker,[2] dokumentärförfattare och dokumentärskådespelare. Galvez blev känd för sin kamp att återföra sina sju barnbarn från IS och det syrianska fånglägret Al-Hol till hemlandet Sverige.[3]
| Patricio Galvez | |
 Patricio Galvez år 2023 | |
| Född | 22 juli 1968 (55 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare, musiker |
| Barn | Amanda Gonzales |
| Redigera Wikidata | |
Galvez har även framträtt i olika debattprogram om barns situation i fånglägren i Syrien.[4] Galvez är bosatt i Göteborg.[5]
Bibliografi redigera
Dokumentärprojekt redigera
Galvez har tillsammans med Joakim Medin skrivit boken Amanda: min dotters resa till IS, som gavs ut 2022.[6] Boken är en dokumentär om hur hans svenskfödda dotter Amanda konverterar till islam och radikaliseras tillsammans med sin make den blivande IS-terroristen Michael Skråmo. Vidare beskrivs deras flytt till Syrien, där båda avlider i striderna, dottern 28 år gammal,[4] och om Galvez kamp för att återföra sina sju barnbarn till Sverige.[7] Han åkte själv ner till Syrien utan den svenska statens medverkan för att hitta barnen som då var mellan ett och åtta år.[4] Däremot var den chilenska regeringen behjälplig i ärendet.[2]
I maj året innan hade den relaterade dokumentärfilmen Children of the Enemy premiär.[5] Den regisserades av Gorki Glaser-Müller och berättar om Galvez kamp för sina barnbarn.[8] Filmen nominerades till 16 olika filmpriser och vann tre. Två för bästa dokumentär och Guldbaggen 2022 för bästa musik, skriven av Lisa Nordström.[9]
Enligt Wall Street Journal fick Galvez kamp för att få hem barnen en positiv effekt på andra europeiska stater att försöka få hem föräldralösa barn från Syrien som var medborgare hos dem, exempelvis Norge, Nederländerna, Tyskland, Österrike och Australien.[4]
Musik redigera
Galvez spelar musik på bland annat latinamerikanska klubbar i Göteborg.[10]
Familj redigera
Galvez gifte sig 1989,[11] men separerade från sin dåvarande fru ett par år efter att dottern Amanda föddes.[5] Galvez flyttade till Göteborg och träffade en ny partner som han fick två barn med, innan även de separerade.[4] Dottern Amanda och hennes mor konverterade till islam och båda flyttade tillsammans med Skråmo och tre av barnbarnen till Syrien. De övriga fyra föddes i Syrien.[5] Eftersom Galvez är ateist sågs han inte med blida ögon från Skråmo, som därför försökte hålla honom borta från familjen.[4]
Referenser redigera
- ^ Sveriges befolkning 2000. Stockholm: Sveriges släktforskarförbund. 2020
- ^ [a b] ”Patricio Gálvez realiza en Gotemburgo lanzamiento del libro "Amanda - El Viaje de mi Hija al IS"”. Consulado General de Chile en Gotemburgo. https://www.chile.gob.cl/gotemburgo/noticias/patricio-galvez-realiza-en-gotemburgo-lanzamiento-del-libro-amanda-el. Läst 12 mars 2023.
- ^ Klinghoffer, Sanna (24 juni 2020). ”Skråmobarnens liv – nu berättar morfar Patricio Galvez om första året i Sverige”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/skramobarnens-liv-nu-berattar-morfar-patricio-galvez-om-forsta-aret-i-sverige. Läst 12 mars 2023.
- ^ [a b c d e f] Journal, Isabel Coles | Photographs by Rena Effendi for The Wall Street. ”He Rescued His Grandchildren From Syria. Then He Lost Them Again.” (på amerikansk engelska). WSJ. https://www.wsj.com/articles/he-rescued-his-orphaned-grandchildren-from-syria-he-lost-them-in-sweden-11575481285. Läst 13 mars 2023.
- ^ [a b c d] ”Filmen om morfar Patricios resa till Skråmos barn i fånglägret är här: ”Var så rädd””. www.aftonbladet.se. 5 maj 2021. https://www.aftonbladet.se/a/Ep7Kd2. Läst 13 mars 2023.
- ^ Galvez, Patricio (2022). Amanda : min dotters resa till IS. ISBN 978-91-89155-81-7. http://libris.kb.se/bib/gv4sdk8jdgbcfh5t. Läst 12 mars 2023
- ^ ”Amanda : min dotters resa till IS - Patricio Galvez, Joakim Medin - inbunden (9789189155817) | Adlibris Bokhandel”. www.adlibris.com. https://www.adlibris.com/se/bok/amanda-min-dotters-resa-till-is-9789189155817. Läst 12 mars 2023.
- ^ Glaser-Müller, Gorki (17 november 2021). ”Children of the Enemy”. https://www.imdb.com/title/tt14456778/. Läst 12 mars 2023.
- ^ ”Children of the Enemy - IMDb”. http://www.imdb.com/title/tt14456778/awards/. Läst 13 mars 2023.
- ^ Amorelli, Elisa (21 juli 2019). ””Vill att barnen ska få livet som Amanda aldrig fick””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/xPVaOV/vill-att-barnen-ska-fa-livet-som-amanda-aldrig-fick. Läst 13 mars 2023.
- ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917