Partilledsmodellen är en beteckning på en modelltyp av stationshus som ritades på 1850-talet av chefsarkitekten vid Statens Järnvägars arkitektkontor, Adolf W. Edelsvärd.

Ritning av Partilleds station.

Partilledsmodellen har fått sitt namn efter det första stationshuset i Partille – dåvarande Partilled – som byggdes 1856. Stationen byggdes i en kombination av tegel och trä. Även stationerna i Floda, Fåglavik och Moholm fick stationer efter modellen men där byggdes stationerna helt i trä. Över bostadsdelen höjer sig ett klocktorn och mot banan har byggnaden en fronton med ett akroterion.[1][2]

Modellen saknar vestibul; från ingången mot gatan kommer man in i tredjeklassväntsalen. På ömse sidor om denna finns en andraklassväntsal och biljettexpedition. Bakom expeditionen ligger en personalbostad och på kortsidan finns ett vaktrum med egen ingång. Själva bostadsdelen har även en övervåning. Andra modeller av Edelsvärds stationshus saknar bostadsdel på bottenvåningen då detta gjorde det svårare att utvidga eller förändra stationshuset. Senare försökte man att undvika personalbostad i själva stationshuset. Denna kom då att byggas som ett hus för sig.[1]

Stationshuset i Fåglavik förklarades som byggnadsminne av regeringen år 2018.[3]

Stationer redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Linde (1989), s. 36-37.
  2. ^ Linde Bjur, Gunilla; Palm Joakim (1999). Arkitekt vid industrialismens genombrott: Adolf Edelsvärd - en yrkesbiografi. Visuellt (Göteborg), 1404-3386 ; 5. Göteborg: Konstvetenskapliga institutionen, Univ. sid. 329. Libris 7746357. ISBN 9185198161 
  3. ^ ”Anrika tågstationer blir statliga byggnadsminnen (pressmeddelande)”. Regeringen. 29 mars 2018. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/anrika-tagstationer-blir-statliga-byggnadsminnen/. Läst 8 april 2018. ”Fåglaviks station (byggs 1858) i Herrljunga kommun är det enda bevarade av en tidig stationshustyp som ritades av SJ:s arkitektkontor. Dessa typhus byggdes efter den första stambanan genom Sverige. I Fåglavik finns hela stationsmiljön kvar med stationshus, uthus, jordkällare och trädgård. Byggnaderna är till största delen välbevarade och sammantaget har denna miljö ett högt kulturhistoriskt värde.” 
  4. ^ ”Floda station”. Skallsjö hembygdsförening. https://www.skallsjo.nu/floda-station/. Läst 28 januari 2024. 
  5. ^ [a b c] Årtal hämtade från Historiskt.nu - Sveriges Järnvägsstationer

Tryckta källor redigera

  • Gunilla Linde (1989). Stationshus 1855-1895. A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska Järnvägsklubben. sid. 36-37. ISBN 9185098477 
  • Linde Bjur, Gunilla; Palm Joakim (1999). Arkitekt vid industrialismens genombrott: Adolf Edelsvärd - en yrkesbiografi. Visuellt (Göteborg), 1404-3386 ; 5. Göteborg: Konstvetenskapliga institutionen, Univ. sid. 329. Libris 7746357. ISBN 9185198161