Parenteral nutritionslösning är ofta vitfärgad

Parenteral nutrition (PN) innebär att vätska och näring ges intravenöst (via blodbanan).[1] Parenteral betyder bokstavligen "utanför tarmkanalen".[2]

Total parenteral nutrition (TPN) kallas det när den parenterala nutritionstillförseln utgör 75 % eller mer av patientens energibehov och partiell parenteral nutrition (alternativt stödjande parenteral nutrition, SPN)[3] vid tilläggsnutrition utöver enteralt nutritionsintag (via sondmatning eller normalt ätande).[4] Att genom normalt ätande eller sondmatning tillföra en mindre mängd föda även vid TPN är förknippat med flera fördelar, såsom att det stimulerar tarmslemhinnan, minskar risk för infektion i tarmen, bevarar och/eller återställer tarmens peristaltik (muskelrörlighet), förhindrar atrofi (förtvining) av tarmen och stimulerar tarmfloran (tarmens hälsosamma bakterier). I vissa fall kan det dock vara kontraindicerat (riskfyllt) med enteral nutrition, till exempel vid tarmvred (ileus; totalt stopp i tarmen), medicinskt trauma, akut blödning i mag- och tarmkanalen eller cirkulationssvikt. Även etiska eller praktiska skäl - som kan finnas t.ex. vid vård i livets slutskede - kan göra att enteral nutrition inte är att föredra. I de fall då enteral nutrition är kontraindicerat kan istället parenteral nutrition ges som enda näringskälla. Det finns dock flera tillstånd då parenteral nutrition är kontraindicierat, såsom vid allergi mot någon av ämnena i näringslösningen, svår njursvikt utan möjlighet till dialys, cirkulationssvikt, lungödem, övervätskning eller inkompenserad hjärtsvikt.[5]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Jontell, Karin; Wikman, Katarina (26 september 2018). ”Översikt, Nutrition, parenteral”. Vårdhandboken. http://www.vardhandboken.se/Texter/Nutrition-parenteral/Oversikt/. Läst 9 november 2018. 
  2. ^ ”Parenteral”. www.medicinskordbok.se. https://www.medicinskordbok.se/term/parenteral/. Läst 27 februari 2020. 
  3. ^ Jontell, Karin; Wikman, Katarina (26 september 2018). ”Översikt, Nutrition, parenteral”. Vårdhandboken. http://www.vardhandboken.se/Texter/Nutrition-parenteral/Oversikt/. Läst 9 november 2018. 
  4. ^ Lancha, Maria (23 mars 2017). ”Rutin Parenteral Nutrition”. Västra Götalandsregionen. https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/10916/Parenteral%20Nutrition.pdf?a=false&guest=true. Läst 9 november 2018. 
  5. ^ Bjuresäter, Cornelius & Persenius (2016), s. 126-130

Tryckta källorRedigera

  • Bjuresäter, K., Cornelius, M. & Persenius, M. (2016) Nutrition. Ur Kumlien, C. (red.) & Rystedt, J. (red.) Omvårdnad & Kirurgi (s. 123-132). Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-08886-0

Externa länkarRedigera