PD-50 (ryska: ПД-50) är Rysslands största flytdocka. Den byggdes av Arendalsvarvet i Göteborg 1978–1979 och var, när den stod färdig, världens största flytdocka.[1] PD-50 är 330 meter lång och 79 meter hög. Den ägs av Skeppsvarv Nr. 82 i Roslyakovo i Murmansk.[2] Den 30 oktober 2018 sjönk PD-50 när hangarfartyget Amiral Kuznetsov skulle lämna dockan.[1] Den ligger idag 50 meter under vattenytan.[3]

Admiral Kuznetsov i flytdockan PD-50 i Roslyakovo, juni 2006.

Konstruktion redigera

PD-50 är 330 meter lång och 79 meter hög och hade två lyftkranar på vardera 70 ton.[1] Den hade en lyftkraft på 800 000 ton och hade rum för 150–170 sovplatser, biograf, flera dagrum samt läkare- och tandläkarmottagning.[1] Flytdockan skulle även kunna fungera som marinbas till havs.[1]

Historia redigera

 
PD-50 fotograferad i juni 2016.

I mars 1978 vann Arendalsvarvet i Göteborg budgivningen och fick kontraktet på att bygga flytdockan åt Sovjetunionen.[1] Dockan byggdes i sju sektioner, fem på Arendalsvarvet och två på Eriksbergsvarvet. Dessa svetsades sedan samman under vattenytan. I augusti 1979 var dockan färdigbyggd och sluttester gjordes i Björköfjorden.[1] Vid det sista testet skadades dockan då det uppstod undertryck i två tankar vilket gjorde att delar av dockans ena sida "sögs in".[1] Under september 1979 reparerades dockan och den 22 september påbörjades avfärden mot Murmansk med hjälp av de holländska bogserbåtarna Smit Rotterdam och Smit London.[1] Ombord på dockan fanns då fem maskinister, en kock och bogserkapten Rob Ouwehand från Arendalsvarvet.[1] Resan gick utmed Norges kust men vid gränsen mellan Norge och Sovjetunionen den 3 oktober blåste det upp till storm och bogservajrarna brast. En helikopter fick rädda manskapet och flytdockan strandade till slut på den sovjetiska sidan.[1] Efter att ha tätat dockan bogserades den till det norska varvet Stord strax söder om Bergen där man tvingades byta 4000 ton stål i botten.[1] Reparationen var inte klar förrän sommaren 1980.[1] I september samma år nådde flytdockan sitt mål i Murmansk.[1] På grund av olyckan kallades PD-50 i Göteborg vid den här tiden både för "den ryska dockan" och "trasdockan" som ett utslag av Göteborgshumorn.[1]

Olyckor redigera

År 2011 började den ryska atomubåten Ekaterinburg K-84 brinna på PD-50. Branden släcktes bland annat genom att flytdockan sänktes två gånger med ubåten på dockan.[4]

I oktober 2018 sjönk PD-50 när hangarfartyget Admiral Kuznetsov skulle lämna dockan.[1] Elkraften slogs ut och vatten började strömma in i dockan.[1] De två 70 ton tunga kranarna kollapsade och en av dem landade på fartyget och slog upp ett drygt fem meter stort hål på däck. En varvsarbetare dog och fyra skadades.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Love Hansen Silin (2018-11-18) Flytdockan från Arendal sjönk efter 39 år av strul, Göteborgs-Posten, sid:6–9
  2. ^ ”"Звездочка" продолжит ремонт "Адмирала Кузнецова" в соответствии с графиком” (på ryska). Interfax. 30 October 2018. https://www.interfax.ru/russia/635650. Läst 5 november 2018. ”ЧП с плавучим доком ПД-50 (принадлежит 82-му судоремонтному заводу)” 
  3. ^ Gallagher, Sean (30 October 2018). ”Russia’s only aircraft carrier damaged as its floating dry dock sinks”. Ars Technica. https://arstechnica.com/tech-policy/2018/10/russias-only-aircraft-carrier-damaged-as-its-floating-dry-dock-sinks/. Läst 5 november 2018. ”"Due to interruptions in the supply of electric power to the PD-50, the floating dock dived out in an off-design mode."” 
  4. ^ Roblin, Sebastien (3 November 2018). ”A Huge Floating Drydock Sank and Nearly took Russia’s Only Aircraft Carrier with It”. The National Interest. https://nationalinterest.org/blog/buzz/huge-floating-drydock-sank-and-nearly-took-russia’s-only-aircraft-carrier-it-35117. Läst 5 november 2018. ”the submarine Yekaterinburg caught fire on PD-50 in 2011 while loaded with nuclear missiles and had to be flooded twice to put out the blaze.”