Oskar Johannes von Hellens, född den 23 maj 1867 i Åbo, död den 6 mars 1948 i Helsingfors[6], var en finländsk hygieniker och veterinär, son till Theodor von Hellens, bror till Valde Hirvikanta och Albert von Hellens.

Oskar von Hellens
Född23 maj 1867[1][2]
Död6 mars 1948[1][2] (80 år)
Medborgare iFinland
SysselsättningVeterinär, entomolog
ArbetsgivareHelsingfors universitet
FöräldrarLars Teodor von Hellens
noble Johanna Maaria Aukustiina of Heurliini[3]
SläktingarValde Hirvikanta (syskon)
Albert von Hellens (syskon)
Utmärkelser
Sankt Stanislausorden, tredje klass (1900)[4]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1919)[4]
Frihetskorsets orden[5]
Redigera Wikidata

von Hellens blev filosofie kandidat 1888, avlade veterinärexamen i Köpenhamn 1890 och var anställd som veterinär vid Medicinalstyrelsen från 1891. Han blev medicine och kirurgie doktor 1899avhandlingen Studien über die Marktmilch in Helsingfors, tjänstgjorde som assessor för veterinärärenden vid Medicinalstyrelsen 1904-19 och var samtidigt vid universitetet docent i hygien (190508, 1911–19) samt utnämndes 1919 till professor i hygien.

Han var mycket använd i kommittéer för veterinära frågor och ordförande i kommittén för bekämpande av veneriska sjukdomar. Utom doktorsavhandlingen offentliggjorde han en mängd uppsatser från det veterinära området, särskilt om bladställningen, samt vidare bland annat Zur Kenntniss der durch den Aspergillus fumigatus in den Lungen hervorgerufenen Veränderungen (1905), Das Verhalten des Kaninchenserums zu der Wassermannschen Reaktion och Untersuchungen über Streptolysin (1914) samt Undersökningar angående det finska rågbrödets beskaffenhet och näringsvärde (1913).

Oskar von Hellens var ordförande för Samfundet Folkhälsan 1922-1927.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Oskar Johannes Freiherr von Hellens, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Base biographique, Oskar Johannes von Hellens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, digi.kansalliskirjasto.fi, läst: 28 januari 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 28 januari 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ Uppslagsverket Finland Arkiverad 4 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine.