Orientjuveltrast
Orientjuveltrast[1] (Pitta sordida) är en vida utspridd fågel i familjen pittor inom ordningen tättingar som förekommer från Himalaya till Nya Guinea.[2]
| Orientjuveltrast | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Juveltrastar Pittidae |
| Släkte | Pitta |
| Art | Orientjuveltrast P. sordida |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pitta sordida | |
| Auktor | (Müller, 1776) |
| Synonymer | |
| |
Kännetecken
redigeraUtseende
redigeraOrientjuveltrast är en 16-19 cm lång, grön juveltrast med svart huva och brun hjässa. Ovansidan är mörkgrön, undersidan ljusare äppelgrön med mörkrött på nedre delen av buken, undergumpen och undre stjärttäckarna. Nedre delen av ryggen och övergumpen är ljusblå medan den är svart på handpennorna och stjärten. Resten av vingarna är blå med vita vingfläckar och himmelsblå mindre och mellersta täckare. Näbben är kort och svart, ögat mörkbrunt och benen skära.[3]
Närbesläktade nyaguineajuveltrasten på Nya Guinea och närliggande öar är generellt mörkare gröna och har blått på sidan av buken. Biakjuveltrasten på Biak norr om Nya Guinea har vidare svart längre ner på bröstet och mer rött på buken. Alla dessa saknar även vitt på vingarna, liksom minahasajuveltrasten på norra Sulawesi (P. forsteni).[4][5]
Läten
redigeraLätet är en explosiv vissling, ett tvåstavigt "wip wip" hos västliga fåglar, mer fyrstavigt och raskare och ljusare "wdíp-wdíp" hos östliga fåglar på och kring Nya Guinea. De på Biak låter annorlunda, ett tvåstavigt, hårdare "chirrr-chirr", med längre första ton. Även de i västra Filippinerna (palawanensis) har en lång, utdragen första ton.
Utbredning och systematik
redigeraOrientjuveltrast förekommer delas in i sex underarter med följande utbredning:[2]
- Pitta sordida cucullata – förekommer från foten av Himalaya i norra Indien österut till södra Kina (Yunnan), norra Myanmar och Indokina, söderut till Bangladesh, Thailand och nordvästra Malackahalvön; vintertid flyttar den så långt söderut som till södra Malackahalvön, Sumatra och Java
- Pitta sordida mulleri – förekommer på Sumatra, Java och Borneo samt i västra Suluöarna
- Pitta sordida bangkana – förekommer i Bangkaöarna och Belitungöarna (utanför Sumatra)
- Pitta sordida sordida – förekommer i Filippinerna (utom Palawangruppen)
- Pitta sordida palawanensis – förekommer i västra Filippinerna (Palawan, Culion, Balabac, Calauit och Busuanga)
- Pitta sordida sanghirana – förekommer på Sangihe (nordöst om Sulawesi)
Tillfälligt har den påträffats i Japan i södra Ryukyuöarna.[3]
Tidigare inkluderades arterna biakjuveltrast (P. rosenbergii), minahasajuveltrast (P. forsteni), nikobarjuveltrast (P. abboti) och nyaguineajuveltrast (P. novaeguineae) i arten, då med det svenska trivialnamnet svarthuvad juveltrast. Dessa urskiljs dock sedan 2023 som egna arter av eBird/Clements och IOC.[2][6] Birdlife International och IUCN intar en mellanposition, där rosenbergii och novaeguineae urskiljs som egna arter, men inkluderar forsteni och abboti i orientjuveltrasten.
Taxonet palawanensis i orientjuveltrasten har konsterats ha avvikande sång,[7] men är identisk med nominatformen till utseendet och behålls därför än så länge som en underart.
Levnadssätt
redigeraOrientjuveltrast förekommer i låglänt städsegrön lövskog, ungskog, gamla gummiplantage nära vattendrag samt i bambu. Den ses ofta sitta på trädgrenar och lågt sittande klängväxter. Den lever av olika sorters insekter och deras larver. Fågeln häckar mellan april och början av augusti i nordöstra Indien, maj till oktober i Malaysia och Thailand samt december–maj på Borneo och Java. Den bygger ett tillplattat kupolformat bo på marken vari den lägger två till fem vita, glansiga ägg med bruna eller lila fläckar.[8][4][9]
.jpg)
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[10] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[10] Notera dock att IUCN följer Birdlife Internationals taxonomi och inkluderar därför både nikobarjuveltrasten och minahasajuveltrasten i bedömningen.
Referenser
redigera- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
- ^ [a b c] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ [a b] Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
- ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Eastern Hooded Pitta (Pitta novaeguineae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343576 25 februari 2019).
- ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Biak Hooded Pitta (Pitta rosenbergii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343577 25 februari 2019).
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.
- ^ Lambert, F.R. & Woodcock, M. (1996) Pittas, Broadbills and Asities. Pica Press, Robertsbridge, UK.
- ^ Erritzoe, J. & Kirwan, G.M. (2019). Western Hooded Pitta (Pitta sordida). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57570 25 februari 2019).
- ^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London,ISBN 978-1-84330-746-4
- ^ [a b] Birdlife International 2017 Pitta sordida . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 1 februari 2018.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör orientjuveltrast.
Wikispecies har information om Pitta sordida.- Läten på xeno-canto.org
