Olof Johannes Arbman
Olof (Olle) Johannes Arbman, född 16 juli 1887 i Sundsvalls församling, död 8 november 1955 i Ragunda församling, var en svensk präst och psalmförfattare. Han var son till prosten Olof Arbman.
| Olle Arbman | |
| Född | Olof Johannes Arbman[1] 16 juli 1887[2][1][3] Sundsvalls församling[2][1][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 november 1955[2][4] (68 år) Ragunda församling[2], Sverige |
| Andra namn | Karl Skogsbo[4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1], teolog |
| Befattning | |
| Inspektor[1] Pastorsadjunkt, Borgsjö församling (1912–1916)[1] Pastorsadjunkt, Sundsvalls församling (1917–1919)[1] Komminister, Ragunda församling (1919–1927)[1] Kyrkoherde, Ragunda församling (1927–)[1][3] Kontraktsprost, Ragunda kontrakt (1936–)[1] | |
| Föräldrar | Olof Arbman[1][3] |
| Släktingar | Ernst Arbman (syskon)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Olof Johannes Arbman föddes 1887 i Sundsvalls församling. Han var son till kontraktsprosten och kyrkoherden Olof Arbman och Maria Hasselberg. Arbman blev 1912 teologie kandidat vid Uppsala universitet och avlade praktisk teologieexamen 1912. Han prästvigdes 1912 och var från 1912 till 1916 pastorsadjunkt i Borgsjö församling. Från 1917 till 1919 var han pastorsadjunkt i Sundsvalls församling och från 1919 till 1927 var han komminister och vikarierande pastor i Ragunda församling i Härnösands stift. Arbman blev 1927 kyrkoherde i församlingen och var från 1936 kontraktsprost i Ragunda kontrakt.[5]
Arbman var även inspektor för Bräcke kommunala mellanskola.[5]
Arbman gav ut flera diktsamlingar och hembygdsskildringar, och använde ibland pseudonymen "Karl Skogsbo".[6] I häftet "Kristen-Nationell lyrik" är han representerad med tre poem (Svenskar, svenskar!, Mannadåd och Våga språnget).[7]
Han finns också representerad i 1986 års psalmbok med originaltexten till ett verk (nr 471) vilken också fanns med i 1937 års psalmbok (nr 115).
Familj redigera
Arbman gifte sig 1919 med Maja Andersson (född 1895). Hon var dotter till fabrikören Johan Alfred Andersson och Hanna Loo.[5]
Bibliografi redigera
- 1917 – Toner från Borgsjö dal, dikter, Diakonistyrelsen, Stockholm.[8]
- 1922 – Kantat vid Svenska kyrkans lekmannaskolas invigning i Hällesjö den 8 oktober 1922, Stockholm.[9]
- 1927 – På mors dag. De kära trötta stegen, Växjö.[10]
- 1931 – Kantat vid Ragunda gamla kyrkas invigning söndagen den 16 aug. 1931, Hammarstrand.[11]
- 1932 – Kantat vid Gustaf [II] Adolfshögtid i Sundsvalls kyrka den 6 november 1932, Sundsvall.[12]
- 1933 – Stämda strängar, Diakonistyrelsen, Stockholm.[13]
- 1939 – Fjällsyn och fornsyn, Diakonistyrelsen, Stockholm.[14]
- 1939 – Kristen-nationell lyrik, Sveriges kristliga krigsmannaförbund, Uppsala.[15]
- 1947 – Synernas land, Diakonistyrelsen, Stockholm.[16]
- 1952 – På blommande fjäll, Jämtland och Härjedalen, Tandsbyn.[17]
Artiklar redigera
- 1950 – Hur blev så djup din kärlek ur Trettiotvå svenska män och kvinnor om sina mödrar.[18]
- 1953 – Våra kyrkogårdar ur Härnösands stift i ord och bild.[19]
Psalmer redigera
- Om Kristus döljes nu för dig (1937 nummer 115, 1986 nummer 471) skrevs 1927.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Vem Är Det? : Svensk biografisk handbok 1943, 1943, s. 38, Arbman Olof (Olle) Johannes, läs online, läst: 18 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Arbman, Olof Johannes, läst: 18 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 1. 1900–1940, Rabén & Sjögren, 1942, s. 39, Arbman, Olof (Olle) Johannes, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bengt Åhlén & Agneta Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 3. 1951–1955, Rabén & Sjögren, 1959, s. 25, Arbman, Olof (Olle) Johannes, läs onlineläs online, läst: 18 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Arbman, Olof (Olle) Johannes i Vem är det 1943
- ^ Arbman, Olof (Olle) Johannes i Svenskt författarlexikon 3. 1951–1955 (1959)
- ^ Kristen-Nationell lyrik, utgiven av Sveriges kristliga krigsmannaförbund, Uppsala, 5:e uppl. 1941.
- ^ Arbman, Olle (1917). Toner från Borgsjö dal: dikter. Stockholm: Diakonistyr. Libris 2493804
- ^ Arbman, Olle (1922). Kantat vid svenska kyrkans lekmannaskolas invigning i Hällesjö den 8 oktober 1922. Stockholm. Libris 8434549
- ^ Arbman, Olle (1927). På mors dag.: De kära trötta stegen.. Växjö. Libris 2493803
- ^ Arbman, Olle (1931). Kantat vid Ragunda gamla kyrkas invigning söndagen den 16 aug. 1931.. Hammarstrand. Libris 2493802
- ^ Arbman, Olle (1932). Kantat vid Gustaf [II] Adolfshögtid i Sundsvalls kyrka den 6 november 1932.. Sundsvall. Libris 2493801
- ^ Arbman, Olle (1933). Stämda strängar.. Stockholm: Diakonistyr. Libris 1351097
- ^ Arbman, Olle (1939). Fjällsyn och fornsyn. Stockholm: Diakonistyr. Libris 1360943
- ^ Kristen-nationell lyrik (1. uppl.). Uppsala: Sveriges kristl. krigsmannaförb. 1941. Libris 1417995
- ^ Arbman, Olle (1947). Synernas land.. Stockholm: Diakonistyr. Libris 1387811
- ^ Arbman, Olle (1952). På blommande fjäll. Jämtländskt folkbibliotek. Tandsbyn: Jämtland o. Härjedalen. Libris 1434049
- ^ Arbman, Olle (1950). ”"Hur blev så djup din kärlek”. Min mor. Saml. 3, Trettiotvå svenska män och kvinnor om sina mödrar (1950): sid. 31-39 : ill.. Libris 10648204
- ^ Arbman, Olle (1953). ”Våra kyrkogårdar”. Härnösands stift i ord och bild (1953): sid. 343- 354 : ill.. Libris 10288543