Wikipedia

Olof Ekström

svensk pianobyggare i Malmö, Sverige

Olof Bengtsson Ekström, född 16 juli 1807 i Kvidinge församling, Kristianstads län, död 27 september 1857 i Malmö Karoli församling, Malmöhus län, var en svensk pianotillverkare och instrumentmakare i Malmö. Hette senare Olof Berndt Ekström. Han bedömdes att vara södra Sveriges bäste instrumentbyggare, likvärdig med några utländska erkända kolleger.

Olof Ekström
FöddOlof Bengtsson Ekström
16 juli 1807
Kvidinge församling[1], Sverige
Död27 september 1857[1] (50 år)
Malmö Karoli församling[1], Sverige
DödsorsakKolera
VistelseortMalmö
Medborgare iSverige
SysselsättningPianobyggare[2], instrumentmakare[1]
PartnerCecilia Werngren (f. 1808-28 dec. 1893)
BarnOtto Gustaf (f. 1838), Instrumentmakare Johan (1839-1864), Amalia Bernhardina (f. 1842)
SläktingarBroder, Gustaf Ekström (aug. 1810-nov.1890)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Ekström föddes 16 juli 1807 i Kvidinge. Han var son till Bengt Gudmundsson och Tyre Persdotter.[3]

1826 blev han lärling hos snickaren Petter Holmgren i Malmö.[4][5][6] 1830 blev han gesäll hos snickaren Jacob Otterström i Malmö.[7] 1831 blev han gesäll hos snickaren Lars Pettersson i Malmö.[8] 1832 blev han snickargesäll hos snickaren Sauer i Klara församling, Stockholm.[9] 1833 flyttade han till Jakob och Johannes församling, Stockholm.[10][11][12] Bosatte sig 1835 på tomt nr. 435 i kvarter nr. 39 Liljan vid Västergatan i Malmö Sankt Petri församling, Malmö.[13][14] Familjen flyttade 1840 till tomt nr 405 i kvarter nr. 32 Jörgen Kock vid Västergatan.[15] Bosatte sig 1843 i Malmö Karoli församling, Malmö[16][17][18] Ekström hade då sin fabrik vid Östergatan i dåvarande gård nr. 30 i kvarter nr. 4 S:t Gertrud mittemot Caroli kyrka i Malmö. I juni 1853 och 1854 blev Ekström invald som associé till Musikaliska Akademien i Stockholm. Söndagen 27 september 1857 avled Olof Berndt Ekström i kolera som sporadiskt grasserade i Sverige. Hans bror Gustaf Ekström, skräddarmästare till yrket (burskap i Malmö 1837), fick tillstånd att fortsätta rörelsen och med fortsatt anställning av den verkmästare som bidragit till företagets succé, fortsattes rörelsen från januari 1858 under O. B. Ekströms namn.[19] Denna blev annonserad som "Ekströmska Pianofortefabriken" från april 1861 med senare firmamärket G. Ekström & Co. Pianofabrik.

Ekström var gift med Cecilia Werngren (född 1808, flyttade senare til Gråmanstorp tillsammans med dotterns familj.). De fick tillsammans barnen Otto Gustaf (född 1838), Johan (född 1839 d. 5 april 1864, instrumentmakargesäll 1861, fick tillstånd att verka som instrumentmakare i Malmö i mars 1864) och Amalia Bernhardina (född 1842, gift ca 1862 med Carl Magnus Ernst Fehrnström f. 1842. Första dotter Anna Mathilda Cecilia f. 27 januari 1865[20]).

Medarbetare och gesäller redigera

  • 1835-1841 - Nils Silow. Han var lärling hos Ekström.
  • 1835-1840 - Johan Gustaf Malmsjö. Han var gesäll hos Ekström.
  • 1836-1837 - Johannes Hallberg. Han var gesäll hos Ekström.
  • 1837-1841 - Lars Löfgren. Han var gesäll hos Ekström.
  • 1837 - Jöns Magnus Bagge. Han var lärling hos Ekström.
  • 1838-1839 - Gustaf Peter Hörstedt.
  • 1838-1839 - Henrik Olof Wilhelm Simonsson. Han var lärling hos Ekström.
  • 1839-1841 - Carl Ferdinand Lind. Han var gesäll hos Ekström.
  • 1839-1840 - Jesper Larsson. Han var lärling hos Ekström.
  • 1841 - Ferdinand Adolph Schultz. Han var gesäll hos Ekström.
  • 1841 - Axel Wilhelm Schultz. Han var gesäll hos Ekström.
  • 1841 - Jonas Fröberg. Han var gesäll hos Ekström.
  • 1840 - Johan Arvidsson. Han var lärling hos Ekström.
  • 1840-1847 - Carl Peter Fredrik Hinsch. Han var gesäll hos Ekström.
  • Johan Kröberg. Han var gesäll hos Ekström.
  • 1841-1846 - Bengt Andersson Liljewall (1819-1846). Han var lärling hos Ekström och blev senare gesäll.
  • 1843 - Johan Erik Lindstedt. Han var lärling hos Ekström.
  • 1843-1844 - Anders Andersson. Han var gesäll hos Ekström.
  • 1844-1845 - Carl Olof Meijer. Han var lärling hos Ekström.
  • 1844-1845 - Peter Åberg. Han var gesäll hos Ekström.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Ekström f. Bengtsson, Olof, läst: 20 november 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.klaverenshus.se , läst: 6 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kvidinge (L) CI:4 (1794-1859) Sida: 123
  4. ^ Malmö Sankt Petri (M) AIa:6 (1821-1826) Sida: 16
  5. ^ Malmö Sankt Petri (M) AIa:3 (1824-1827) Sida: 61
  6. ^ Malmö Sankt Petri (M) AIa:4 (1828-1832) Sida: 64
  7. ^ Malmö Caroli (M) AI:4 (1826-1834) Sida: 139
  8. ^ Malmö Caroli (M) AI:26 (1827-1834) Sida: 59
  9. ^ Klara (A, AB) BI:5 (1830-1836) Sida: 166
  10. ^ Klara (A, AB) BIIa:6 (1833-1840) Sida: 6
  11. ^ Jakob och Johannes (A, AB) BIa:3 (1829-1833) Sida: 112
  12. ^ Jakob och Johannes (A, AB) BIIa:5 (1835-1839) Sida: 8
  13. ^ Malmö Sankt Petri (M) AIa:30 (1832-1835) Sida: 18
  14. ^ Malmö Sankt Petri (M) AIa:31 (1836-1838) Sida: 18
  15. ^ Malmö Sankt Petri (M) AIa:32 (1839-1843) Sida: 3, 19
  16. ^ Malmö Caroli (M) AI:5 (1835-1844) Sida: 36-37
  17. ^ Malmö Caroli (M) AI:6 (1845-1854) Sida: 46
  18. ^ Malmö Caroli (M) AI:7 (1854-1860) Sida: 44
  19. ^ ”Sedan jag wunnit rättighet att fortsätta den Instrumentmakeri-rörelse min afl. Broder Instrumentmakaren O. B. Ekström i lifstiden utöfwat.”. Snäll-Posten, annons 2:a kolumn under "Diverse". 11 januari 1858. https://tidningar.kb.se/2810472/1858-01-11/edition/153656/part/1/page/4/?newspaper=SN%C3%84LLPOSTEN&from=1858-01-11&to=1858-01-11. Läst 17 januari 2023. 
  20. ^ ”En dotters lyckliga födelse idag.”. Malmö Allehanda, notis 1:a kolumn överst. 28 januari 1865. https://tidningar.kb.se/2654102/1865-01-28/edition/147700/part/1/page/1/?newspaper=MALM%C3%96%20ALLEHANDA&from=1865-01-28&to=1865-01-28. Läst 17 januari 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Olof_Ekström&oldid=51785110”