Olof Arborelius
Olof Per Ulrik Arborelius, född 4 november 1842 i Orsa, död 2 juni 1915 i Stockholm, var en svensk folklivs- och landskapsmålare och professor vid Konstakademien i Stockholm 1902–1909.[3]
| Olof Arborelius | |
 | |
| Födelsenamn | Olof Per Ulrik Arborelius |
|---|---|
| Född | 4 november 1842 Orsa |
| Död | 2 juni 1915 (72 år) Stockholm |
| Begravningsplats | Norra begravningsplatsen[1] kartor |
| Nationalitet | Sverige |
| Föräldrar | Olof Ulric Arborelius[2] |
| Konstnärskap | |
| Fält | Måleri |
| Motiv | landskapsmåleri, genre |
| Utbildning | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Familj redigera
Släkten Arborelius härstammar från Arboga. Olof Arborelius var son till prästen och dialektforskaren Olof Ulric Arborelius och dennes tredje hustru Charlotta Dorotea Friman samt bror till arkitekten Rudolf Arborelius. Han gifte sig år 1873 med sin kusin Hedvig Maria Arborelius.
Yrkesliv och gärning redigera
Efter sju års studier vid Konstakademien for Arborelius på en treårig studieresa i Europa. När han år 1872 återkom till Sverige blev han utnämnd till agré vid Konstakademien. Han var under några år verksam som överlärare där och vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. År 1902 utnämndes han till professor vid Konstakademien.
Olof Arborelius formades av det svenska genremåleriet på 1860-talet och anslöt nära till Düsseldorfskolan. Han anslöt sig visserligen tidigt till opponentrörelsen på 1880-talet men influerades mycket lite av det impressionistiska måleriet. I motivvalen tog han dock till sig opponenternas fria realism. Under senare år utvecklade han allt klarare färger och en större monumentalitet i kompositionerna.[4]
Särskilt Fritz von Dardel kritiserade särskilt användandet av den gröna färgen. Kännetecknande för hans verk är folklivsmotiv från hembygden i Dalarna.
Arborelius är företrädd i flera offentliga samlingar, däribland Nationalmuseum[5], Göteborgs konstmuseum[6], Örebro läns museum[7], Norrköpings Konstmuseum[8], Ateneum[9] i Helsingfors, Upplandsmuseet[10], Uppsala universitetsbibliotek[11] och Nordiska museet[12]
Efterlevande till konstnären har vid flera tillfällen skänkt material till Konstakademien. Här ingår flera skissböcker från ungdomsåren. I en av Olof Arborelius skissböcker fann man 1998 att konstnären klistrat in åtskilliga frimärken på ett uppslag. Frimärkena, 22 till antalet, kommer alla från olika europeiska länder och är utgivna på 1850-talet. Troligen har de satts på plats 1858, glömts bort och förblivit orörda under 140 år. Detta är förmodligen den äldsta frimärkssamling i världen som finns kvar i sitt originalskick.[13] Konstakademien har sedan 1999 deponerat den här skissboken på Postmuseum i Stockholm.
Bildgalleri redigera
-
Vallflicka med boskap (1890) -
Vallflicka vid vattnet -
Getter på grönbete -
Alléen, Engelsberg 1893 -
Sverigetavlan, sjövy vid Engelsberg
Se även redigera
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Arborelius, OLOF PETER U., Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Olof P U Arborelius, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Roosval, Johnny; Lilja, Gösta; Andersson, Knut (1952–1967). Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. Malmö: Allhems Förlag. Libris 8390293
- ^ Boëthius, Gerda: Olof Arborelius i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
- ^ Nationalmuseum
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Örebro läns museum
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 mars 2020
- ^ [=Olof Arborelius Ateneum]
- ^ Upplandsmuseet
- ^ Uppsala universitetsbibliotek
- ^ Nordiska museet
- ^ Björn Sylwan (1999). Världens äldsta frimärkssamling? Om Olof Arborelius och de första samlarna. Postryttaren. Stockholm: Postmuseum. Libris 3288694
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Olof Arborelius.- Verk av Olof Arborelius
