Öppna huvudmenyn

Olle Meurling, född 13 augusti 1909[1] i Uppsala, död 19 december 1936 nära Madrid, var en svensk Spanien-frivillig, teologistudent och revolutionär från Uppsala. Han var prästson och bror till den kände svenske kommunisten Per Meurling. Farfadern var högermannen och kyrkoherden i Kristdala, Linköpings stift, Charodotes Meurling. Hans far, Erik Meurling, tillträdde 1924 kyrkoherdetjänsten i Kristdala.

Olle Meurling
Olle Meurling, dödsruna 1939-12, cropped.jpg
Född13 augusti 1909
Död19 december 1936 (27 år)
NationalitetSverige
Redigera Wikidata
Olle Meurlings dödsruna

Meurling blev den förste svensk som officiellt registrerades i de antifascistiska Internationella brigaderna. Han var under många år känd som den förste svensk som stupade i spanska inbördeskriget, den 19 december 1936 vid Boadilla del Monte utanför Madrid. Hans kropp återfanns på slagfältet den 25 december och gravsattes dagen därpå i grav nr 17 på Internationella Brigadens kyrkogård i Fuencarral, också utanför Madrid. Kyrkogården lät Franco senare rasera.

Slutraden i hans sista brev hem fick karaktären av appell bland dåtidens svenska progressiva ungdom: "Kamrater - håll den röda lågan brinnande". Brevet och Meurlings öde gavs poetisk form i dikten "Frivillig" av Nils Bolander[2] samt har tonsatts och spelats in av tomas ernvik[3].

Först på 1970-talet framkom det att Edvard Wedin var den första svensk som stupade i spanska inbördeskriget snarare än Meurling. Wedin sköts i början av september vilket framkom genom uppgifter från italienska Spanienveteraner.[4] Över 150 svenskar dog under det spanska inbördeskriget 1936-1939.

BibliografiRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Meurling, Olov
  2. ^ Bolander, Nils (1939). Stormen och trädet.. Stockholm: Diakonistyr. Libris 1361931 
  3. ^ ”små låtar med och av tomas ernvik - Frivillig”. LPM 732. Cymbal. 1971. https://www.discogs.com/composition/2c3b5b15-43df-4c70-897e-b3d089c07f84-Frivillig. Läst 3 februari 2019. 
  4. ^ "¡No pasarán! : spanska inbördeskriget och uppgörelsen med fascismen", redaktörer: Patrik Helgeson, Richard Jändel och Nils Weijdegård, utgiven 2008, ISBN 91-977208-0-1