Öppna huvudmenyn

Olov (Olle) Meurling, född 13 augusti 1909[1] i Uppsala[2], död 19 december 1936 nära Madrid, var en svensk Spanien-frivillig, teologistudent och revolutionär från Uppsala. Han var prästson och bror till den kände svenske tidigare kommunisten Per Meurling. Farfadern var högermannen och kyrkoherden i Kristdala, Linköpings stift, Charodotes Meurling. Hans far, Erik Meurling, tillträdde 1924 kyrkoherdetjänsten i Kristdala.

Olle Meurling
Olle Meurling, dödsruna 1939-12, cropped.jpg
Född13 augusti 1909
Död19 december 1936 (27 år)
NationalitetSvensk
Redigera Wikidata
Olle Meurlings dödsruna,
från DN 1937-01-08

Meurling blev den förste svensk som officiellt registrerades i de antifascistiska Internationella brigaderna. Han var under många år känd som den förste svensk som stupade i spanska inbördeskriget, den 19 december 1936 vid Boadilla del Monte utanför Madrid[3][4] efter endast fem dagar vid fronten.[5] Hans kropp återfanns på slagfältet den 25 december och gravsattes dagen därpå i grav nr 17 på Internationella Brigadens kyrkogård i Fuencarral, också utanför Madrid.

Slutraden i hans sista brev hem fick karaktären av appell bland dåtidens svenska progressiva ungdom: "Kamrater - håll den röda lågan brinnande", och hade följande lydelse:[6]

Fronten den 15/12.
Kamrat! Jag lever än. Det moderna kriget är ingen lek. Fascisterna använder även gas mot oss. Jag uthärdar strapatserna gott. Men nätterna är förbaskat kalla. Vårt intåg i Barcelona var storartat: Röda fanor, musik i täten och flera hundra frivilliga från alla länder. Befolkningen var fylld av hänförelse. Överallt har vi blivit hälsade med Röd front. Kamrater! Håll den röda lågan brinnande. Revolutionärer dör, men revolutionen lever!
Olle.
P.S. Jag tillhör Thälmannbataljonen

En minnesstund anordnades den 22 januari 1937 av studentföreningen Clarté med föredrag av Meurlings bror Per Meurling över temat "Spanien i kamp" samt en hyllningsdikt skriven av Ture Nerman. Lokalen var fylld till trängsel, och man konstaterade att alla politiska riktningar var representerade.[7]

Brevet och Meurlings öde gavs 1939 poetisk form i dikten "Frivillig" av Nils Bolander[8] vilken 1971 har tonsatts och spelats in av Tomas Ernvik[9].

Efter krigets slut, 1940, lät Franco-regimen gräva upp gravarna vid Internationella Brigadens kyrkogård i Fuencarral, innehållande minst 424 döda frivilliga från omkring 16 länder, och dumpa kropparna i en närbelägen massgrav. Den exakta platsen för denna massgrav var länge okänd, men tros ha återupptäckts 2017.[10]

Först på 1970-talet framkom det att Edvard Wedin var den första svensk som stupade i spanska inbördeskriget snarare än Meurling. Wedin sköts i början av september vilket framkom genom uppgifter från italienska Spanienveteraner.[11] Över 150 svenskar dog under det spanska inbördeskriget 1936-1939.

BibliografiRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Meurling, Olov
  2. ^ Uppsala domkyrkoförsamling, dess födelsebok 1905-1910 sid 303a
  3. ^ Han stred som frivillig på regeringssidan”. Svenska Dagbladet. 8 januari 1937. https://www.svd.se/arkiv/1937-01-08/5. 
  4. ^ Svensk teolog stupar i Madrid”. Dagens Nyheter. 8 januari 1937. https://arkivet.dn.se/tidning/1937-01-08/6/3. 
  5. ^ Meurling stupade efter fem frontdagar”. Dagens Nyheter. 12 januari 1937. https://arkivet.dn.se/tidning/1937-01-12/10/4. 
  6. ^ En sista hälsning från den stupade”. Dagens Nyheter. 9 januari 1937. https://arkivet.dn.se/tidning/1937-01-09/7/5. 
  7. ^ Clarté hyllar Meurlings minne”. Dagens Nyheter. 23 januari 1937. https://arkivet.dn.se/tidning/1937-01-23/21/17. 
  8. ^ Bolander, Nils (1939). Stormen och trädet.. Stockholm: Diakonistyr. Libris länk 
  9. ^ ”små låtar med och av tomas ernvik - Frivillig”. LPM 732. Cymbal. 1971. https://www.discogs.com/composition/2c3b5b15-43df-4c70-897e-b3d089c07f84-Frivillig. Läst 3 februari 2019. 
  10. ^ Rafael Fraguas (2 augusti 2017). ”Madrid cemetery repairs may uncover International Brigades mass grave”. El País, english edition. https://elpais.com/elpais/2017/08/02/inenglish/1501667631_728924.html. 
  11. ^ "¡No pasarán! : spanska inbördeskriget och uppgörelsen med fascismen", redaktörer: Patrik Helgeson, Richard Jändel och Nils Weijdegård, utgiven 2008, ISBN 91-977208-0-1