Harriet Mann Miller, född 25 juni 1831 i Auburn, New York, död 25 december 1918 i Los Angeles, även känd under pseudonym Olive Thorne Miller, var en amerikansk naturvetare, ornitolog och barnboksförfattare.

Harriet Mann Miller
Harriet Mann Miller
Harriet Mann Miller
PseudonymOlive Thorne Miller
Född25 juni 1831
Auburn, New York
Död25 december 1918 (87 år)
Los Angeles, Kalifornien
Yrkeförfattare[1][2][3], zoolog, ornitolog, barnboksförfattare och naturvetare
NationalitetAmerikan
Språkengelska
Ämnennatur, fåglar

Biografi

redigera

Harriet föddes i Auburn, New York den 25 juni 1831. Hon var dotter till Seth Hunt Mann och Mary Field (Holbrook) Mann och äldsta barnet av fyra.[4] Miller började skriva redan under sin barndom.[4] När hon var elva år flyttade hon med familjen till Ohio, där hon gick i privatskola under fem år.[5]

1854 gifte hon sig med Watts Todd Miller, och paret fick fyra barn. Under åren 1858–1869 tvingades hon hålla upp med sitt författarskap för att ta hand om sina barn.[6] Familjen levde i Chicago, Illinois, och efter 1875 i Brooklyn, New York.[4]

 
Harriet Mann Miller blev en entusiastisk fågelskådare 1880.

Millers första artikel för barn publicerades 1870 och handlade om tillverkning av porslin. Hon publicerade sig i religiösa veckotidningar och andra publikationer, däribland Harper's Weekly, St. Nicholas Magazine och Chicago Tribune.[7] Hennes första bok om natur, Little Folks in Feathers and Fur, and Others in Neither, kom ut i mitten av 1870-talet.[4] 1879 använde hon pseudonymen Olive Thorne Miller för första gången.[4][8]

1880 blev hon en entusiastisk fågelskådare, påverkad av Sara A. Hubbard, ordförande i Illinois Audubon Society.[6][7][9] Miller studerade fåglar i både fångenskap och i fält under flera resor under perioden 1883–1903.[10] Den första av totalt elva böcker om fåglar, Bird Ways, gavs ut 1885.[10] Utöver att skriva böcker om fåglar och deras ekologi, bidrog hon med texter till Audubon Societys tidskrift.[11] Hon var talesperson för motståndsrörelsen mot förekomsten av fjäderplymer, så kallade ägretter, inom mode och militärväsendet eftersom detta bruk ledde till slakt på en mängd fåglar runt om i världen, främst vita hägrar, men även vissa populationer av pelikaner och kungsfiskare.[11] På 1890-talet reste hon till Utah och Arizona tillsammans med ornitologen Florence Merriam Bailey. Bailey beskrev resan i boken My Summer in a Mormon Village.[12] 1901 erbjöds Miller, tillsammans med Mabel Osgood Wright och Florence Merriam Bailey, att få medlemskap som de tre första kvinnorna i American Ornithologists' Union.[13]

Under sin karriär publicerade hon ungefär 780 artiklar, ett häfte om fåglar och 24 böcker.[14] Efter makens död 1904 flyttade Miller till Los Angeles.[6] där hon dog den 25 december 1918.[4]

Bibliografi (urval)

redigera
 
Illustration av Charles Bevalet (ursprungligen hämtad från Ocean World: Being a Descriptive History of the Sea and its Living Inhabitants, från 1868) ur Little Folks in Feathers and Fur, and Others in Neither.

Referenser

redigera
Texten bygger på en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Harriet Mann Miller, läst 2017-10-27
  1. ^ Marilyn Bailey Ogilvie, The Biographical Dictionary of Women in Science : Pioneering Lives From Ancient Times to the Mid-20th Century, vol. 2, Routledge, 16 december 2003, s. 897, ISBN 978-1-135-96342-2.[källa från Wikidata]
  2. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  3. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f] Solomon, Geri E. (1997). ”Miller, Harriet Mann”. Biographical Dictionary of American and Canadian Naturalists and Environmentalists. Westport, CT: Greenwood Press. ISBN 0-313-23047-1. 
  5. ^ Bailey 1919, sid. 163–164.
  6. ^ [a b c] Ogilvie 2000, sid. 897.
  7. ^ [a b] Bailey 1919, sid. 165.
  8. ^ Andersson 2002, sid. 54.
  9. ^ Weeks, Linton. ”Hats off to women who saved the birds”. NPR.org. National Public Radio. http://www.npr.org/sections/npr-history-dept/2015/07/15/422860307/hats-off-to-women-who-saved-the-birds. Läst 24 mars 2016. 
  10. ^ [a b] Bailey 1919, sid. 166.
  11. ^ [a b] Merchant 2005, sid. 255.
  12. ^ Kofalk 1989, sid. 55.
  13. ^ Sage, John H. (January 1902). ”Nineteenth Congress of the American Ornithologists' Union”. The Auk 19 (1): sid. 64–69. doi:10.2307/4069208. http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v019n01/p0064-p0069.pdf. Läst 10 juli 2013. 
  14. ^ Bailey 1919, sid. 168.

Tryckta källor

redigera

Externa länkar

redigera