Ole Tobias Olsen
Ole Tobias Olsen, född 18 augusti 1830 i Storvoll, Rana kommun, Nordland, död 6 juli 1924 i Kristiania, var en norsk präst och publicist, kallad "Nordlandsbanens far".
| Ole Tobias Olsen | |
 | |
| Född | 18 augusti 1830[1] Storvoll, Norge |
|---|---|
| Död | 6 juli 1924[1] (93 år) Oslo |
| Begravd | Vestre gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Präst, lärare, fotograf, järnvägsingenjör |
| Befattning | |
| Kommunstyrelsens ordförande i Hattfjelldal | |
| Arbetsgivare | Norges Statsbaner |
| Barn | Ole Tobias Olsen (f. 1878) Ørjan Mikael Olsen (f. 1885) Anders K. Orvin (f. 1889) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av första klass av Sankt Olavs orden (1919)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Olsen var ursprungligen skollärare, blev student 1860 och cand.theol. 1865. Åren 1873–82 var han anställd vid järnvägarnas anläggningskontor i Kristiania och studerade samtidigt naturvetenskap, teknik och språk. Åren 1883–1906 var han sockenpräst i Hatfjelldal och bedrev framgångsrik verksamhet för Nordlands kommunikationer och ekonomiska utveckling, bland annat som ledamot av Nordlands amts 1885 tillsatta järnvägskommitté och ordförande i den 1889 tillsatta kommissionen angående amtets allmänningar. Han var från 1906 bosatt i Kristiania och utgav 1912 samlingen Norske folkeeventyr og sagn, samlet i Nordland, genom vilken han enligt Moltke Moe räddade ett säreget och omfattande traditionsstoff från glömska.
Källor redigera
- Olsen, Ole Tobias i Haakon Nyhuus, Illustreret norsk konversationsleksikon (1907–1913)
- Olsen, Ole Tobias i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
Noter redigera
- ^ [a b c] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs online, läst: 9 augusti 2020.[källa från Wikidata]