Nottebäcks församling

församling i Uppvidinge pastorat i Östra Värends kontrakt i Växjö stift

Nottebäcks församling är en församling i Uppvidinge pastorat i Njudung-Östra Värends kontrakt i Växjö stift, i Uppvidinge kommun.

Nottebäcks församling
Församling
LandSverige
KommunUppvidinge kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftVäxjö stift
PastoratUppvidinge pastorat[2]
Bildadmedeltiden
Avskild frånNottebäcks socken (1863)
InförlivatGranhults församling (1837)
Medlemmar1 081 (60 %) ()[3]
Folkmängd1 797 ()[3]
Upphov tillNottebäcks distrikt
Karta
Nottebäcks församlings läge i Kronobergs län.
Nottebäcks församlings läge
i Kronobergs län.
Nottebäcks församlings läge
i Kronobergs län.
Koordinat57°06′02″N 15°10′45″Ö / 57.100416666667°N 15.179222222222°Ö / 57.100416666667; 15.179222222222
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod070200 ()
070201 ()
076004 (–)
Pastoratskod060116 (–)
061214 (–)
KyrkoarkivSE/VALA/00275
WebbplatsPastoratets webbplats
Redigera Wikidata

Församlingskyrkor är Nottebäcks kyrka och Granhults kyrka.

Administrativ historik

redigera

Församlingen har medeltida ursprung.

Församlingen bildade pastorat med Granhults församling till 1837 (1845 enligt kyrkoarkivet) då Granhults församling uppgick i Nottebäcks församling som då fick namnet Nottebäck med Granhults församling vilket sedan 1940 ändrades till Nottebäcks församling. Församlingen var därefter fram till 1995 eget pastorat för att därefter till 2014 utgöra ett pastorat med Åseda församling.[4]. Från 2014 ingår församlingen i Uppvidinge pastorat.[5]

Kuriosa

redigera
 
Den mystiska underkäken, foto av Lasse Willén för ett inslag i Naturmorgon, som sändes 3 september 2011.

I församlingens arkiv förvaras käkbenet av ett större däggdjur. Kyrkoherden Efraim Lindstam fann det på kyrkvinden på 1930-talet. Det bedömdes då ha tillhört en förhistorisk ullhårig noshörning. Hans efterträdare Sven Stenvall (kyrkoherde 1926-1952), har beskrivit detta i en hembygdsbok. Men experter menar nu att benet i stället kan ha tillhört en späckhuggare.[6] Vid Nottebäcks hembygdsförenings årsmötet 2013 överlämnade komminister Jonatan Darte från Nottebäcks församling den så kallade ”Jättekäften” till hembygdsföreningen.

Kyrkoherdar

redigera
Ämbetstid[7] Namn Levnadstid Övrigt
1363–1376 Thore
1416 Eringisle
1512 Eringisle Magni
1546–1549 Karl
1551 Laurentius Spegel
1556–1602 Bengt Jönsson död 1602
1603–1635 Laurentius Petri Spak
1641–1660 Bernhardus Svenonis Rosander död 1660
1662–1683 Zacharias Laurentii Schæderus död 1683
1683–1695 Nicolaus Örnecrantz död 1695
1696–1710 Andreas Olai Fornander 1648–1710
1712–1723 Gudmund Malmbeck 1665–1723
1724–1770 Sveno Malmerus 1678–1770
1771–1777 Jonas Bergenholtz 1707–1777
1777–1784 Magnus Strandmarck 1726–1784
1784–1793 Sven Johan Arell 1744–1793
1794–1812 Jonas Wetterling Senare kyrkoherde i Sjösås församling.
1813–1836 David Arell 1752–1836
1836–1857 Bengt Petreen 1784–1857
1857–1866 Adolf Wilhelm Bergvall Senare kyrkoherde i Visingsö församling.
1867–1871 Per Petersson Senare kyrkoherde i Fröderyds församling.
1872–1877 Peter Sandén 1808–1877
1877–1883 Olof Henric Rogberg Senare kyrkoherde i Hakarps församling.
1883–1897 Lars Abraham Viktor Norlén Senare kyrkoherde i Nöbbele församling.
1898–1915 Ludvig Palmgren 1844–1915
1916–1925 Oskar Jakob Waldemar Norlén Senare kyrkoherde i Skatelövs församling.
1926– Sven August Stenvall född 1887

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/076004000, läst: 13 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  6. ^ Naturmorgon, 3 september 2011, Sveriges Radio, reportage av Lasse Willén.
  7. ^ Virdestam, Gotthard (1930). Växjö stifts herdaminne. "Fjärde delen Konga och Uppvidinge". Växjö. sid. 289-302. Libris 487095 

Externa länkar

redigera