Öppna huvudmenyn

Nils Edvard Hammarstedt, född 3 mars 1861, död 9 februari 1939, var en svensk museitjänsteman och folklivsforskare.

Nils Edvard Hammarstedt blev student i Uppsala 1881. Han företog redan på 1880-talet sina första forskningsresor i Norra Dalarna. 1890 anställdes han vid Nordiska museet som amanuens, och 1907–1928 var han intendent vid samma museum. 1907 utnämndes han till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Han kom tidigt som förste svensk att inrikta mot svenska folkseder och hans första vetenskapliga uppsats 1894 avhandlade ”Smörjning och därmed befryndade bruk. Ett försök att genom jämförelse med motsvarigheter hos andra folk framvisa innebörden av en svensk fornsed.

Hammarstedt tillträdde 1912 som föreståndare för Nordiska museets allmogeavdelning, och var där en ledande kraft i utformandet av svensk folklivsforskning och dess fokus på materiell och social kultur.[1]

Bibliografi i urvalRedigera

1902 utgavs Svenska folket och dess levnadssätt, seder och forntro. Senare kom arbeten som Seder vid åkerbruk och boskapsskötsel som härleda sig från jakt- och fångstriter (1927) och Vår och fastlagsbjörn (1929).

KällorRedigera

  • Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 481.
  • Nils Edvard Hammarstedt, av Gösta Berg (artikel i Fataburen 1940)

ReferenserRedigera

  1. ^ Nilsson, Bo G. (1996). Folkhemmets arbetarminnen. Nordiska museets handlingar. Nordiska museets förlag. sid. 28–29. ISBN 917108410X