Nicaenska trosbekännelsen

(Omdirigerad från Nicenska trosbekännelsen)

Den nic(a)enska trosbekännelsen – också kallad Credo, eftersom den på latin inleds med detta ord – är en kristen trosbekännelse, som, sånär som på två ord, är gemensam för både västliga och östliga kyrkor. I Svenska kyrkan, där den apostoliska trosbekännelsen är vanligast, används den nicaenska trosbekännelsen främst under högtider. [1]

Ikon föreställande det första konciliet i Nicaea.

HuvudsymbolaRedigera

Trosbekännelsen, som antogs vid det första konciliet i Nicaea år 325 och utvidgades vid det andra konciliet i Konstantinopel år 381, heter nicaeno-konstantinopelska trosbekännelsen. Den används idag i den Ortodoxa Östkyrkan. Västkyrkan har ändrat den ursprungliga trosbekännelsen genom att lägga till "filioque" - av Sonen och menar att Den Helige Anden utgår inte bara från Fadern utan även från Sonen. Denna ändring blev orsaken till den stora schismen år 1054.

FilioqueRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Filioquestriden.

En förändring i denna trosbekännelse, under punkt tre nedan, vidtogs i västkyrkan, till att börja med dock mot påvens rekommendation. Enligt tillägget utgår Anden från både Fadern och Sonen, det så kallade filioque-tillägget. Detta kom att åberopas som en av orsakerna till den avgörande schismen mellan romersk-katolska kyrkan och den grekisk-ortodoxa kyrkan.

Trosbekännelsens lydelseRedigera

Trosbekännelsen enligt svenska Frikyrkorådets översättningRedigera

I Psalmer och sånger 2003, utgiven av svenska Frikyrkosamrådet, används följande översättning:

NICENSKA TROSBEKÄNNELSEN[2]

Vi tror på en enda Gud, allsmäktig Fader,

skapare av himmel och jord, av allt synligt och osynligt.

Vi tror på en enda Herre, Jesus Kristus,

Guds ende Son, född av Fadern före all tid,

ljus av ljus, sann Gud av sann Gud,

född, inte skapad, av samma väsen som Fadern,

på honom genom vilket allt blev till;

som för oss människor och vår frälsning steg ner från himlen,

blev människa av kött och blod

genom den Heliga Anden och Jungfru Maria,

korsfästes för vår skull under Pontius Pilatus,

led döden och begravdes,

uppstod på tredje dagen enligt skrifterna,

steg upp till himlen, sitter på Faderns högra sida

och skall återkomma i härlighet för att döma levande och döda,

och vars välde aldrig skall ta slut.

Vi tror på den heliga Anden,

som är Herre och ger liv

som utgår från Fadern och Sonen

och som talade genom profeterna.

Vi tror på en enda helig, universell* och apostolisk kyrka.

Vi erkänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse.

Vi väntar på de dödas uppståndelse och den kommande världens liv.

Amen.

*"Universell" kan ersättas med "katolsk" eller "världsvid".

Trosbekännelsen i Svenska kyrkans kyrkohandbokRedigera

Här nedan återges texten till trosbekännelsen i den svenska översättning som används i Svenska kyrkan. Texten finns i Den svenska psalmboken 2003.[3]

Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader,

skapare av himmel och jord,

av allt vad synligt och osynligt är;

och på en enda Herre,

Jesus Kristus, Guds enfödde Son,

född av Fadern före all tid,

Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud,

född och icke skapad, av samma väsen (grek. ὁμοούσιος) som Fadern,

på honom genom vilken allting är skapat;

som för oss människor och för vår salighets skull

har stigit ned från himmelen och tagit mandom

genom den Helige Ande av jungfrun Maria och

blivit människa;

som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus,

lidit och blivit begraven;

som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna,

och stigit upp till himmelen

och sitter på Faderns högra sida;

därifrån igenkommande i härlighet

till att döma levande och döda,

på vilkens rike icke skall varda någon ände;

och på den helige Ande, Herren och livgivaren,

som utgår av Fadern och Sonen,

på honom som tillika med Fadern och Sonen

tillbedes och äras

och som har talat genom profeterna;

och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.

Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse,

och förväntar de dödas uppståndelse och

den tillkommande världens liv. Amen.

I originalversionen från år 381 ingår inte orden i – ”Gud av Gud” samt ”och Sonen” (latin filioque). I västkyrklig tradition inkluderas däremot dessa ord

Enligt Kyrkoordningen för Svenska kyrkan kan under vissa förutsättningar vid en ekumenisk gudstjänst tillsammans med en ortodox församling använda den nicenska trosbekännelsen med uteslutande av orden ”och Sonen” (filioque). (18 kap. Gudstjänstböcker, § 7)[4]

Trosbekännelsen i den finlandssvenska kyrkohandbokenRedigera

Nicenska trosbekännelsens ordalydelse i Finlands evangelisk-lutherska kyrkas svenska kyrkohandbok

Vi tror på en enda Gud,

den allsmäktige Fadern,

skaparen av himmel och jord,

av allt synligt och osynligt.)

Vi tror på en enda Herre, Jesus Kristus,

Guds ende Son,

född av Fadern före all tid,

Gud av Gud,

ljus av ljus,

sann Gud av sann Gud,

född, inte skapad,

av samma väsen som Fadern,

på honom genom vilken allt har blivit till,

som för oss människor

och vår frälsning

steg ner från himlarna,

blev människa av kött och blod

genom den heliga Anden och jungfrun Maria,

korsfästes för vår skull under Pontius Pilatus,

led döden och begravdes,

uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna,

steg upp till himlarna,

sitter på Faderns högra sida

och skall återvända i härlighet

för att döma levande och döda,

och vars välde aldrig skall ta slut.

Vi tror på den heliga Anden,

Herren och livgivaren,

som utgår av Fadern och Sonen,

som tillbeds och äras med Fadern och Sonen

och som har talat genom profeterna.

Vi tror på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.

Vi bekänner ett enda dop till syndernas förlåtelse,

vi förväntar de dödas uppståndelse

och den kommande världens liv.[5]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Nicenska trosbekännelsen”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 30 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160330210932/https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkisk-ordlista. Läst 5 februari 2016. 
  2. ^ Psalmer och sånger. 2003. sid. 1845 
  3. ^ Kyrkohandbok för Svenska kyrkan. Del 1. 2018. sid. 70. ISBN 978-91-526-3639-8 
  4. ^ ”Kyrkoordning för Svenska kyrkan”. https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/kyrkoordningen-1-januari-2021.pdf. Läst 2 mars 2021. 
  5. ^ ”Gudstjänstformulär”. Gudstjänstboken. Finlands evangelisk-lutherska kyrka. http://kyrkohandboken.fi/gt/gudstjanstformular.html. Läst 2 mars 2021. 

Externa länkarRedigera