Nicaragua är indelat 15 departement (departamentos) och två autonoma regioner (regiones autónomas). Dessa består i sin tur av mellan 4 och 13 kommuner (municipios) var, med totalt 153 kommuner i hela landet.

Nicaraguas 15 departement och 2 autonoma regioner.

HistoriaRedigera

När Nicaragua blev självständigt 1838 delades landet upp i fyra departement, vid namn Occidental (västra), Oriental (östra), Septentrión (norra) och Meridional (södra).[1] Tjugo år senare, år 1858, skapades det istället sju departement. Occidental delades upp i Chinandega och León, Oriental blev delat i Granada och Chontales, Septentrión delades och blev Nueva Segovia och Matagalpa, medan Meridional döptes om till Rivas.[2]

Nya departement har sedan skapats med ojämna mellanrum. Departementen Managua och Masaya bröts ut ur Granada år 1875 respektive 1883. År 1891 skapades tre nya departement, då Jinotega bröts ut ur Matagalpa, Estelí bröts ut ur Nueva Segovia och Carazo bröts ut ur Granada. När Miskitokusten blev en del av Nicaragua 1894 inkorporerades det som ett nytt departement vid namn Zelaya, namngivet efter landets dåvarande president José Santos Zelaya. År 1936 blev Boaco ett självständigt departement efter att tidigare ha tillhört Chontales, samtidigt som Madriz bröts ut ur Nueva Segovia. Departementet Río San Juan bildas 1949 som en utbrytning från Chontales tillsammans med kommunen San Juan del Norte. Slutligen delades Zelaya departementet i två delar år 1986 för att bilda de autonoma regionerna Atlántico Norte och Atlántico Sur. Dessa döptes senare om till Región Autónoma de la Costa Caribe Norte respektive Región Autónoma de la Costa Caribe Sur.[3][4]

Nicaraguas departement och autonoma regionerRedigera

Karta Departement Huvudstad Kommuner Invånare
(2005)[5]
Yta (km²) Inv/km² Känt för[6]
    Boaco Boaco 6 150 636 4 177 36 Boskapskötsel
Agavehattar
Ost
    Carazo Jinotepe 8 166 073 1 081 154 Traditionella danser
Sandstränder
Munkar
    Chinandega Chinandega 13 378 970 4 822 79 Vulkaner
Sockerrör
Hamn
    Chontales Juigalpa 10 182 000 6 481 24 Boskapskötsel
Grottor
Nuestra Señora de Cuapa
    Costa Caribe Norte
(autonom region)
Bilwi 8 314 130 33 106 10 Miskitoindianer
Gruvor
Cayos Miskitos
    Costa Caribe Sur
(autonom region)
Bluefields 12 306 510 27 260 11 Kreoler
Corn Island
Majstångsfestival
    Estelí Estelí 6 201 548 2 230 90 Cigarrer
Stenskulpturer
Gitarrmusik
    Granada Granada 4 168 186 1 040 162 Kolonial arkitektur
Turister
Isletas de Granada
    Jinotega Jinotega 8 331 335 9 222 36 Vattenfall
Kaffe
Laguna de Apanás
    León León 10 355 779 5 138 69 Katedralen
Vulkaner
Universitet
    Madriz Somoto 9 132 459 1 708 78 Somotokanjonen
Hemslöjd
Musiker
    Managua Managua 9 1 262 978 3 465 365 Huvudstad
Kratersjöar
Jordbävningar
    Masaya Masaya 9 289 988 611 475 Hemslöjd
Laguna de Apoyo
Masayavulkanen
    Matagalpa Matagalpa 13 469 172 6 804 69 Kaffe
Ekoturism
Molnskog
    Nueva Segovia Ocotal 12 208 523 3 491 60 Revolutionärer
Tallskog
Pumor
    Río San Juan San Carlos 6 95 596 7 541 13 Floden Río San Juan
Solentinameöarna
Fortet El Castillo
    Rivas Rivas 10 156 283 2 162 72 Ön Ometepe
Surfing
Papaya

ReferenserRedigera

  1. ^ Jesus de la Rocha, Recopilacion de las leyes, decretos y acuerdos ejecutivos de la republica de Nicaragua, en centro-america, Managua, 1867.
  2. ^ Grupo Editorial Acento, Managua y su historia: un enfoque regional, Managua, 2009.
  3. ^ es:Cronología histórica de Nicaragua
  4. ^ Normas Jurídicas de Nicaragua, Créase el departamento de Río San Juan, La Gaceta No. 241 del 04 de Noviembre de 1949
  5. ^ Instituto Nacional de Estadísticas y Censos - Nicaragua Arkiverad 30 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Juan Echánove och Joaquim Rabella, La guía de Nicaragua, 3a edicón, Editorial Hispamer, 2011.