Nicolay (Nic.) Milberg Stang, född 21 april 1908 i Kristiansand, död 15 juli 1971 i Rostock i dåvarande DDR, var en norsk konsthistoriker och publicist.

Stang blev cand.philol. 1933, och dr. philos. 1957. Han var lektor vid Oslo universitet 1935–1938, redaktionssekreterare i Fritt ord 1936–1937, kulturmedarbetare i Arbeiderbladet 1945–1947 och 1952–1958, redaktör för Vinduet 1947–1951 och för konversationslexikonet Skattkista.[1]

Hans doktorsavhandling, Livet og kunsten i ungrenessansens Firenze, bd. 1, Kunstens vilkår i borgerrepublikken (1956), är en brett upplagd undersökning av miljö och bakgrund för ungrenässansen i Florens; själva genombrottet är skildrat av hans hustru Ragna Thiis Stang i verkets andra band. Stang gav ut populära historiska och kulturhistoriska arbeten (delvis tillsammans med hustrun), essäsamlingarna Demokratisk gjenfødelse (1945), Tidskifte i maleri og skjønnlitteratur (1946) och Hverdag blant italienere (1959).[1]

FamiljRedigera

Stang gifte sig den 6 januari 1934 med konsthistorikern Ragna Thiis Stang, med vilken han fick dottern Tove Stang Dahl.[2]

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Nic Stang”. Store norske leksikon. http://snl.no/Nic_Stang. Läst 16 november 2011. 
  2. ^ ”Nic Stang”. Norsk biografisk leksikon. http://snl.no/.nbl_biografi/Nic_Stang/utdypning. Läst 16 november 2011.