Naturfiber

Naturfiber är textilfibrer som bildas i naturen och kommer från frö hår eller hår från pälsdjur. Naturfibrerna delas oftast in i två områden: växtfiber och djurfiber. Fibrerna är som regel kortare än konstfiber och är därför som regel stapelfibrer och inte filamentfibrer.

Naturfibrerna var de första textilfibrerna som människan nyttjade. Man har funnit 30 000 år gamla bearbetade ull och lin-fibrer i en grotta i Georgien. ^[1]

Ekonomi och miljö

Produktion och försäljningen av naturfiber har en stor betydelse för många människor i de allra fattigaste länderna. På det sättet bidrar naturfiberproduktion till förbättra tillgången till mat och ekonomisk utveckling för dessa grupper.^[2] År 2009 utlystes också till internationella naturfiberåret i en FN-resolution.

Textilindustrins miljöpåverkan har diskuterats mycket de senaste åren. Olika textilfibrer tillverkas på olika sätt och har därför mycket olika påverkan på miljön. Generellt är naturfibrer mer miljövänliga än konstfiber, men det finns stora skillnader inom grupperna. Idag finns också textilmaterial där medvetenheten om miljöpåverkan är integrerad i hela tillverkningsprocessen. På det sättet leder ekologisk bomull till mindre miljöpåverkan än annan bomullsproduktion.

Bland naturfibrerna kan noteras att konventionell bomullsodling har stor miljöpåverkan ^[3] och att lin är ett bättre miljöval än bomull.^[4]. Bambu kan vara ett bra miljöval, om den odlas utanför de naturliga bestånden. ^[5]. Hampa och kokos är som regel bra miljöval.^[6]

Exempel på naturfibrer

Växtfibrer:
- fibrer från frön eller frukter: bomull
- fibrer från stjälk eller bast: jute, lin, manilla, hampa med flera
Djurfiber:
- fibrer från djurs behåring: ull
- fibrer från silkesproducerande djur: silke

Ibland räknas även mineralfiber till de naturliga fibrerna:

Mineralfiber:
- fibrer från glas: glasfiber
- fibrer från andra mineral

Referenser

^ Kvavadze E, Bar-Yosef O, Belfer-Cohen A, Boaretto E,Jakeli N, Matskevich Z, Meshveliani T. (2009).30,000-Year-Old Wild Flax Fibers. Science, 325(5946):1359. doi:10.1126/science.1175404 Supporting Online Material
^ ”FAO välkomnar FN-resolution kring internationella naturfiberåret 2009” (på engelska). Food and Agriculture Organizationof The United Nations. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813094644/http://www.faonorden.se/start.asp?sida=8635.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822211926/http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Miljotips/Ekomode/Bomull/. Läst 25 mars 2010.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822212035/http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Miljotips/Ekomode/Lin/. Läst 25 mars 2010.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822211906/http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Miljotips/Ekomode/Bambu/. Läst 25 mars 2010.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822211946/http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Miljotips/Ekomode/Hampa/. Läst 25 mars 2010.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Naturfiber.
Bilder & media

[1] Kvavadze E, Bar-Yosef O, Belfer-Cohen A, Boaretto E,Jakeli N, Matskevich Z, Meshveliani T. (2009).30,000-Year-Old Wild Flax Fibers. Science, 325(5946):1359. doi:10.1126/science.1175404 Supporting Online Material

[2] ”FAO välkomnar FN-resolution kring internationella naturfiberåret 2009” (på engelska). Food and Agriculture Organizationof The United Nations. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813094644/http://www.faonorden.se/start.asp?sida=8635.

[3] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822211926/http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Miljotips/Ekomode/Bomull/. Läst 25 mars 2010.

[4] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822212035/http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Miljotips/Ekomode/Lin/. Läst 25 mars 2010.

[5] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822211906/http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Miljotips/Ekomode/Bambu/. Läst 25 mars 2010.

[6] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822211946/http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Miljotips/Ekomode/Hampa/. Läst 25 mars 2010.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]