Wikipedia

Nate Marquardt

amerikansk MMA-utövare
 Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2016-03)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Nathan Joel Marquardt, född 20 april 1979, är en amerikansk MMA-utövare som tävlar i organisationen Strikeforce:s welterviktsdivision. Marquardt är sjufaldig King of Pancrase.[1] Han har vunnit fler än 30 professionella MMA-matcher och bland andra besegrat Jeremy Horn, Martin Kampmann och Demian Maia.

 Nate Marquardt
Personlig information
Fullt namnNathan Joel Marquardt
SmeknamnThe Great
Födelsedatum20 april 1979 (44 år)
BostadsortUSA Denver, Colorado
Längd185 m (606 ft 11,5 in)
Vikt84 kg (185 lb)
TeknikGaidojutsu
Matcher i Mixed martial arts *
Totalt: 43 V: 31 F: 10 O: 2 NC: 0
Vinst Domslut Förlust
72 % 31 Totalt 10 23 %
8 KO/TKO 1
15 Submission 2
9 Poäng/övrigt 7

Biografi redigera

Som tonåring började Marquardt träna Brasiliansk jiu-jitsu och kickboxning inspirerad av Royce Gracies medverkan i de första Ultimate Fighting Championship-turneringarna.[1] 1999 vann han turneringen Bas Rutten Invitational 4 där vinnaren skulle få ett kontrakt med UFC.[2] När han inte blev erbjuden ett kontrakt började han tävla i den japanska organisationen Pancrase istället.[3] I Pancrase vann han titeln som mästare i mellanviktsklassen tre gånger och försvarade titeln ytterligare fyra gånger. Han är den enda sjufaldiga mästaren i Pancrase historia.[4]

Sommaren 2005 gick han sin första match i UFC mot Ivan Salaverry som han besegrade på poäng. Den 7 juli 2007 på UFC 73 förlorade han en titelmatch mot den regerande mästaren Anderson Silva. Matchen var hans 34:e professionella MMA-match och förlusten var hans första och hittills enda i karriären via knockout.[5] På UFC 85, den 7 juni 2008, gick han en match mot Thales Leites där vinnaren ryktades skulle få gå en titelmatch mot Anderson Silva.[4] Efter att Marquardt fått två poängs avdrag under matchen hade två av de tre domarna Leites som segrare på poäng och den tredje Marquadt och Leites vann således genom ett oenigt domarbeslut. Efter att ha vunnit tre raka matcher (Martin Kampmann på UFC 88, Wilson Gouveia på UFC 95 och mot Demian Maia på UFC 102) förlorade Marquardt mot Chael Sonnen på UFC 109. Vinnaren av Sonnen och Marquardt skulle få en chans att gå en match om titeln.[6] Han förlorade ytterligare en chans att gå en match om titeln när han förlorade mot Yushin Okami på UFC 122 den 13 november 2010.

Tävlingsfacit redigera

Resultat Facit Motståndare Metod Event Datum Rond Tid Plats Noteringar
Vinst 31-10-2   Dan Miller Domslut (enhälligt) UFC 128: Shogun vs. Jones 19 mars 2011 3 5:00   Newark, USA
Förlust 30-10-2   Yushin Okami Domslut (enhälligt) UFC 122: Marquardt vs. Okami 13 november 2010 3 5:00   Oberhausen, Tyskland
Vinst 30-9-2   Rousimar Palhares TKO (slag) UFC Fight Night: Marquardt vs. Palhares 15 september 2010 1 3:28   Austin, USA
Förlust 29-9-2   Chael Sonnen Domslut (enhälligt) UFC 109: Relentless 6 februari 2010 3 5:00   Las Vegas, USA Fight of the Night
Vinst 29–8–2   Demian Maia KO (slag) UFC 102: Couture vs. Nogueira 29 augusti 2009 1 0:21   Portland, USA Knockout of the Night
Vinst 28–8–2   Wilson Gouveia TKO (knä och slag) UFC 95: Sanchez vs. Stevenson 21 februari 2009 3 3:10   London, England
Vinst 27–8–2   Martin Kampmann TKO (slag) UFC 88: Breakthrough 6 september 2008 1 1:22   Atlanta, USA
Förlust 26–8–2   Thales Leites Domslut (delat) UFC 85: Bedlam 7 juni 2008 3 5:00   London, England Marquardt fick två poängs avdrag.
Vinst 26–7–2   Jeremy Horn Submission (giljotin) UFC 81: Breaking Point 2 februari 2008 2 1:37   Las Vegas, USA
Förlust 25–7–2   Anderson Silva TKO (slag) UFC 73: Stacked 7 juli 2007 1 4:50   Sacramento, USA För UFC:s mellanvikts-titel
Vinst 25–6–2   Dean Lister Domslut (enhälligt) UFC Fight Night: Evans vs Salmon 25 januari 2007 3 5:00   Hollywood, Florida, USA
Vinst 24–6–2   Crafton Wallace Submission (Rear-Naked Choke) Ortiz vs. Shamrock 3: The Final Chapter 10 oktober 2006 2 1:14   Hollywood, Florida, USA
Vinst 23–6–2   Joe Doerksen Domslut (enhälligt) UFC 58: USA vs Canada 4 mars 2006 3 5:00   Las Vegas, USA
Vinst 22–6–2   Ivan Salaverry Domslut (enhälligt) Ultimate Fight Night 6 augusti 2005 3 5:00   Las Vegas, USA
Vinst 21–6–2   Izuru Takeuchi Teknisk Submission (Rear-Naked Choke) Pancrase – Spiral 4 1 maj 2005 3 2:19   Yokohama, Japan Försvarade titeln som King of Pancrase
Vinst 20–6–2   Kazuo Misaki Domslut (enhälligt) Pancrase – Brave 10 17 november 2004 3 5:00   Tokyo, Japan Vann titeln som King of Pancrase
Oavgjort 19–6–2   Eiji Ishikawa Oavgjort Pancrase – Brave 6 22 juni 2004 3 5:00   Tokyo, Japan
Förlust 19–6–1   Ricardo Almeida Submission (giljotin) Pancrase – Hybrid 10 30 november 2003 1 4:53   Tokyo, Japan Förlorade titeln som King of Pancrase
Vinst 19–5–1   Yuji Hisamatsu Domslut (enhälligt) Pancrase – Hybrid 8 4 oktober 2003 2 5:00   Osaka, Japan
Vinst 18–5–1   Steve Gomm Submission (slag) IFC – Global Domination 6 september 2003 1 3:28   Denver, Colorado, USA
Förlust 17–5–1   Keiichiro Yamamiya Domslut (enhälligt) Pancrase – 2003 Neo-Blood Tournament 27 juli 2003 3 5:00   Tokyo, Japan
Vinst 17–4–1   Izuru Takeuchi KO (slag) Pancrase – Hybrid 3 8 mars 2003 1 1:29   Tokyo, Japan Försvarade titeln som King of Pancrase
Vinst 16–4–1   Kiuma Kunioku KO (knä) Pancrase – Spirit 9 21 december 2002 3 4:36   Tokyo, Japan Vann titeln som King of Pancrase
Förlust 15–4–1   Izuru Takeuchi Domslut (enhälligt) Pancrase – Spirit 7 29 oktober 2002 3 5:00   Tokyo, Japan
Vinst 15–3–1   Seiki Ryo Teknisk Submission (Armbar) Pancrase – 2002 Neo-Blood Tournament 28 juli 2002 1 1:37   Tokyo, Japan
Vinst 14–3–1   Kazuo Misaki TKO (armskada) Pancrase – Spirit 3 25 mars 2002 1 0:29   Tokyo, Japan
Förlust 13–3–1   Kiuma Kunioku Domslut (majoritetsbeslut) Pancrase – Proof 7 1 december 2001 3 5:00   Yokohama, Japan Förlorade titeln som King of Pancrase
Vinst 13–2–1   Yuji Hoshino Submission (Triangle Choke) Pancrase – Proof 6 30 oktober 2001 3 2:13   Tokyo, Japan Försvarade titeln som King of Pancrase
Förlust 12–2–1   Gil Castillo Domslut (enhälligt) IFC WC 14 – Warriors Challenge 14 18 juli 2001 5 5:00   Kalifornien, USA
Vinst 12–1–1   Masaya Kojima Submission (Armbar) Pancrase – Proof 3 13 maj 2001 1 1:45   Tokyo, Japan
Vinst 11–1–1   Hikaru Sato Submission (Rear-Naked Choke) Pancrase – Proof 2 31 mars 2001 1 1:53   Osaka, Japan
Oavgjort 10–1–1   Kiuma Kunioku Oavgjort Pancrase – Trans 7 4 december 2000 1 20:00   Tokyo, Japan Försvarade titeln som King of Pancrase
Vinst 10–1   Shonie Carter Domslut (enhälligt) Pancrase – 2000 Anniversary Show 24 september 2000 2 3:00   Yokohama, Japan Vann titeln som King of Pancrase
Vinst 9–1   Kiuma Kunioku Domslut (enhälligt) Pancrase – 2000 Anniversary Show 24 september 2000 1 10:00   Yokohama, Japan
Vinst 8–1   Daiju Takase KO (knä) Pancrase – Trans 4 26 juni 2000 2 1:30   Tokyo, Japan
Vinst 7–1   Anthony Washington Submission (slag) ROF 1 – Ring of Fire 1 18 mars 2000 1 3:01   Denver, USA
Förlust 6–1   Genki Sudo Submission (Armbar) Pancrase – Breakthrough 11 18 december 1999 1 13:31   Yokohama, Japan
Vinst 6–0   David Harris Submission (Rear Naked Choke) BRI 4 – Bas Rutten Invitational 4 14 augusti 1999 1 15:01   USA
Vinst 5–0   Josh Groves Submission (Triangle Choke) BRI 4 – Bas Rutten Invitational 4 14 augusti 1999 1 1:49   USA
Vinst 4–0   Yves Edwards Submission (Heel Hook) BRI 4 – Bas Rutten Invitational 4 14 augusti 1999 1 3:04   USA
Vinst 3–0   Jose Garcia Submission (Rear-Naked Choke) RITR – Rumble in the Rockies 7 juni 1999 1 3:32   Denver, USA
Vinst 2–0   Josh Medina Submission (Arm-Triangle Choke) RITR – Rumble in the Rockies 7 juni 1999 1 0:27   Denver, USA
Vinst 1–0   Mike Lee Submission (Rear-Naked Choke) WVF – Durango 17 april 1999 2 2:13   Durango, USA

Referenser redigera

Webbkällor redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ [a b] ”Nate Marquardt”. UFC.com. Arkiverad från originalet den 26 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090226130354/http://uk.ufc.com/NateMarquardt. Läst 13 mars 2009. 
  2. ^ ”BRI 4 - Bas Rutten Invitational 4”. Sherdog.com. http://www.sherdog.com/events/BRI-4-Bas-Rutten-Invitational-4-587. Läst 13 mars 2009. 
  3. ^ ”Exclusive interview with UFC middleweight Nathan Marquardt”. mmamania.com. http://mmamania.com/2007/01/22/exclusive-interview-with-ufc-middleweight-nathan-marquardt/. Läst 13 mars 2009. 
  4. ^ [a b] ”UFC 85: MARQUARDT EYEING LEITES, TITLE SHOT”. mmaweekly.com. Arkiverad från originalet den 5 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080605125502/http://www.mmaweekly.com/absolutenm/templates/dailynews.asp?articleid=6417&zoneid=2. Läst 13 mars 2009. 
  5. ^ ”Nate "The Great" Marquardt's Mixed martial Arts Statistics”. Sherdog.com. http://www.sherdog.com/fighter/Nate-Marquardt-1712. Läst 13 mars 2009. 
  6. ^ ”Dana White: Marquardt-Sonnen Winner Gets Title Shot, Kimbo-Mitrione at UFC 113, Liddell-Ortiz 3 at UFC 115”. mmafrenzy.com. Arkiverad från originalet den 9 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100209043217/http://mmafrenzy.com/13068/dana-white-marquardt-sonnen-winner-gets-title-shot-kimbo-mitrione-at-ufc-113-liddell-ortiz-3-at-ufc-115/. Läst 7 februari 2010. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nate_Marquardt&oldid=52284947”