Nationaltemplarorden (NTO) var en nykterhetsorganisation som bildades 1922 genom sammanslagning av Nationalgodtemplarorden (NGTO) och Templarorden (TO).
Barn- och ungdomsverksamhet bedrevs genom Heimdal och NTO:s scoutförbund.
Man utgav bland annat veckotidningen Templar-Kuriren, studietidskriften Ariel samt tillsammans med IOGT barntidningen Daggdroppen samt årskalendern Blå boken (1925-32 kallad Nykterhetsfolkets kalender). Man ägde NTO:s förlags AB, Vasatryckeriet i Stockholm samt den 1908 (av NGTO) grundade Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke.[1]
1933 hade man 936 lokalavdelningar (loger och tempel) med 36 000 medlemmar samt 382 barntempel med 17 000 medlemmar. Man hade 626 bibliotek och ägde 333 ordenshus.[1]
1970 förenade sig NTO med IOGT och bildade IOGT-NTO, som "samlar män och kvinnor utan hänsyn till ras, nationalitet, religion, social ställning eller politisk åskådning".[2]
NTO:s ordförande
redigera- Carl Gustaf Ekman 1922–1927
- Lars Fredriksson 1927–1933
- Erik Sehlin 1933–1945
- Hilding Friman 1945–1953
- Erik Englund 1953–1957
- Hilding Friman 1957–1970
Källor
redigera- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 766
- ^ ”IOGT - Grundsatser och program”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100306025412/http://www.iogt.se/Om-IOGT-NTO/Grundsatser-och-program-/.IOGT-NTO:s grundsatser och program