Nässelsläktet

(Omdirigerad från Nässlor)

Nässelsläktet (Urtica)[1][2] är ett släkte i familjen nässelväxter[1] som omfattar cirka 35 arter med nästan världsvid utbredning. Det finns både ettåriga och fleråriga arter i släktet. Nässelsläktet har ihåliga brännhår från vilka ett brännande gift utsöndras om håret bryts av.

Nässlor
Urtica dioica (Blüten).jpg
Brännässla (Urtica dioica)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljNässelväxter
Urticaceae
SläkteNässelsläktet
Urtica
Vetenskapligt namn
§ Urtica
AuktorLinné, 1753
Arter (urval)
Hitta fler artiklar om växter med
Brännhår hos Urtica dioica i stark förstoring.

En egendomlighet för nässelsläktet är brännhåren, som finns på alla växtens delar utom bladens ovansida. Ett brännhår består av en giftkörtel och ett därifrån utgående ihåligt borst, som liknar ett fint glasrör med spröd, kiselhaltig vägg och i spetsen, som är krökt, slutar med en liten kula. När brännhåret vidröres, bryts det av strax nedanför kulan, eftersom rörets vägg är tunnast där, och eftersom spetsen är krökt blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap av samma snett avskurna form som vissa ormars gifttänder eller den fina spetsen på en injektionsspruta. Därigenom kan det orsaka ett fint sår och även ingjuta i såret giftkörtelns vätska, ett ämne som liknar giftet (myrsyra) hos myror och getingar.

Genom sina brännhår är nässelsläktets arter väl skyddade mot de större, växtätande djuren, och särskilt brännässlan frodas lika ostörd som tistlar och törnen i täta grupper i både människans och husdjurens närhet.

I Sverige förekommer brännässla (U. dioica) och etternässla (U. urens). Tidvis kan även hampnässla (U. cannabina), romersk nässla (U. pilulifera) och bandnässla (U. membranacea) ses här.

HistoriaRedigera

Under medeltiden användes nässlor, som vätskedrivande medel och för att behandla ledsmärtor, reumatism och höfeber samt för att rena blodet.[3][4] Amerikanska indianer har använt brännässlor i flera hundra år. Lakotastammen använde rötterna mot magsmärtor, Ojibwa använde stuvade nässelblad mot hudproblem och dysenteri, Potawatomi använde rötterna för att minska feber och Winnebago använde nässlor mot allergi.[4]

Nässlor innehåller bland annat kalcium, magnesium, järn och olika vitaminer.[5] Eftersom kokande vatten tar bort den brännande effekten konsumeras de vanligen som soppa eller te.[4]

Dottertaxa till Nässelsläktet, i alfabetisk ordning[1]Redigera

BildgalleriRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 september 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17240043. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012-. Urtica L. - nässelsläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 3 juli 2015
  3. ^ ”Nettles 'ease arthritis suffering'” (på engelska). BBC News, HEALTH. http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/771563.stm. Läst 22 mars 2020. 
  4. ^ [a b c] Blaine, Valerie. ”Ouch! Why nettles sting, and how you can put them to good use” (på engelska). Daily Herald. https://www.dailyherald.com/entlife/20180716/ouch-why-nettles-sting-and-how-you-can-put-them-to-good-use. Läst 22 mars 2020. 
  5. ^ Fiegl, Amanda. ”Stinging Nettle Soup” (på engelska). Smithsonian. https://www.smithsonianmag.com/arts-culture/stinging-nettle-soup-87199507/. Läst 22 mars 2020. 

Externa länkarRedigera

Den virtuella floran - Nässlor