Mu Ko Chumpons nationalpark

nationalpark i Thailand

Mu Ko Chumphons nationalpark, thailändska อุทยานแห่งชาติหมู่เกาะชุมพร, är en nationalpark i Thailand som ligger i provinsen Chumphon i Södra Thailand. Den består av ett större antal öar i Thailandviken med omgivande farvatten. Parken inrättades 1999.[2][1]

Mu Ko Chumphons nationalpark
Nationalpark
Fotografi från vattnet mot Mu Ko Chumphon nationalpark.
Fotografi från vattnet mot Mu Ko Chumphon nationalpark.
Land Thailand Thailand
Koordinater 10°21′23″N 99°13′54″Ö / 10.35639°N 99.23167°Ö / 10.35639; 99.23167
Area 323,76 km²
Inrättad 1999[1]

Historik redigera

1986 gjorde Royal Forest Department en inventering av farvattnen i provinsen Chumphon. Utifrån denna bildades nationalparken 1999, under namnet Hat Sai Rees nationalpark, med 317 kvadratkilometer i distrikten (amphoe) Pathio, Mueang, Sawi, Thung Tako och Lang Suan.[3]

Geografi redigera

Nationalparken omfattar ett fyrtiotal öar, till exempel Hat Sai Ree, som gav nationalparken dess ursprungliga namn, Hat Thung Makham, Hat Arunothai och Hat Tong Khrok. Andra öar är Ko NgamYai, Ko Ngam Noi , Ko Kalok , Ko Thalu , Ko Lak Ngam , Ko Samet , Ko Mattra, Ko Maphrao , Ko Lak Raet, Ko Lawa, Ko Kula , Ko Rang Ka Chiu , Ko Klaep och Ko Khram.

Flera av nationalparkens öar är kuperade, med en högsta punkt 255 m.ö.h. Högre kullar inom nationalparken är Khao Chom Hiang, Khao Phongphang och Khao Bo Kha. Huvudorten i provinsen, Chumphon, befinner sig 30 kilometer öster om Hat Sai Ri.

Flora och fauna redigera

Skogen inom nationalparken består huvudsakligen av strandskog, mangroveskog och kalkrik skog.[2]

Strandskogen domineras av casuarinaträd, tropikmandelträdet Terminalia catappa och ärtväxtträdet Derris indica. Artrikedomen i strandskogen är ganska låg på grund av tidvattnet.

I den kalkrika skogen domineras växtligheten av små växter med stor anpassningsförmåga, i en miljö som är näringsfattig och har brist på vatten. Typiska växter är fikusväxter, Dracaena loureiri och törelväxten Euphorbia antiquorum.

Mangroveskogen växer där färskvatten och havsvatten möts, i huvudsak vid flodmynningar och estuarier. Den utgör ett bra skydd för många typer av djur, t.ex. krabbmakaker, varaner och fåglar. Vanliga växter i mangroveskogen är Rhizophora apiculata, Rhizophora mucronata, Bruguiera cylindrica, Bruguiera parviflora och Ceriops tagal.

På grund av den varierade nature inom nationalparken finns det en stor variation av fåglar i området, t.ex. inom familjerna hägrar, måsfåglar och seglare samt orientibis. Här finns också kräldjur som bandvaran, Varanus bengalensis, nätpyton, karettsköldpadda, grön havssköldpadda och havsormar. Bland däggdjuren kan nämnas krabbmakak, flyghundar i släktet Pteropus, valar och sirendjur.

Att samla svalbon har varit en inkomstkälla på en hel del av Thailands öar[4] och förekom i området före bildandet av nationalpark. Svalbon skördas tre gånger per år, I februari, april och juli-augusti. Vid den tredje skörden väntar samlarna tills fågelungarna blivit flygfärdiga.[4]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mu Ko Chumphon National Park, 17 maj 2019.

Noter redigera

  1. ^ [a b] (på engelska) National Parks in Thailand. National Park Office. sid. 238-239. ISBN 974-286-087-4. https://web.archive.org/web/20130523024617/http://www.dnp.go.th/parkreserve/e-book/book/np_th_en.pdf. Läst 14 november 2019 
  2. ^ [a b] ”Mu Ko Chumphon National Park” (på engelska). Department of National Parks (DNP) Thailand. Arkiverad från originalet den 2 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160202234311/http://www.dnp.go.th/parkreserve/asp/style1/default.asp?npid=64&lg=2. Läst 14 november 2019. 
  3. ^ T-Globe. ”Had Sai Ree” (på engelska). T-globe.com. http://www.t-globe.com/1047. Läst 14 november 2019. 
  4. ^ [a b] Panyaarvudh, Jintana (20 augusti 2018). ”Scaling high for generations” (på engelska). The Nation. Arkiverad från originalet den 18 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190618115520/http://www.nationmultimedia.com/detail/national/30352487. Läst 14 november 2019. 

Externa länkar redigera