Öppna huvudmenyn

Mordet på Andreas Baader är en oljemålning från 1978 av den norske konstnären Odd Nerdrum. Den finns utställd på Astrup Fearnley-museet i Oslo.

Mordet på Andreas Baader
KonstnärOdd Nerdrum
Basfakta
Tillkomstår1977–1978
TypOljemålning på duk
Mått (h×b)330 × 270 cm
PlatsAstrup Fearnley-museet i Oslo

Målningen föreställer Andreas Baader, en av ledarna för terrororganisationen Röda armé-fraktionen, halvnaken i sin cell i Stammheimfängelset. Två män håller i Baader medan en tredje ligger nedslagen framför honom. En fjärde man i trenchcoat och slips avrättar Baader med ett nackskott. Männen är uppställda så att de tillsammans antar formen av ett andreaskors. Bildens komposition och klärobskyr är inspirerade av barocken, med associationer till Petri korsfästelse av Caravaggio.[1]

Baader hade avlidit den 18 oktober 1977 i vad som kom att kallas dödsnatten i Stammheim, då även Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe dog. Officiellt begick de självmord, men snabbt spreds rykten och teorier om att de blivit mördade av hemliga agenter. Nerdrum var vid målningens tillkomst anarkist. Han beskrev senare sin dragning till Baader-Meinhof-ligan: "Det som särskilt fascinerade var det uttryck för den fria människan som jag såg i dem. Annars hade jag sympati för Baader såtillvida som han var en av de många som var villiga att dö för sin sak. För mig var han den kompromisslöse, tragiske idealisten."[1]

Målningen lanserades vid Høstutstillingen i Oslo 1978. Den väckte genast starka reaktioner i såväl Norge som Tyskland för sitt sätt att framställa en terrorist som en religiös martyr. Målningen etablerade Nerdrum som en offentlig röst i den norska samhällsdebatten.[2]

Bengt Lagerkvists svenska TV-programserie Konst som retat många avslutades med ett avsnitt om Mordet på Andreas Baader. Det sju och en halv minut långa programmet sändes i Sveriges Television den 25 december 1995.[3]

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Vetland, Barbara (2010) (på norska). Den tidløse omsorgen – mor og barn motivet i Odd Nerdrums bilder. Institutt for filosofi, ide- og kunsthistorie og klassiske språk, Universitetet i Oslo. sid. 26–28. https://www.duo.uio.no/bitstream/handle/10852/24803/MasteroppgaveDUO.pdf. ”Det som særlig fascinerte var det uttrykk for det frie mennesket som jeg så i dem. Ellers hadde jeg sympati for Baader for så vidt som han var en av de mange som var villig for å dø for sin sak. For meg var han den kompromissløse, tragiske idealisten.” 
  2. ^ Steen, Thea (7 september 2012). ”Dette nye Odd Nerdrum-maleriet kommer du til å bli advart mot” (på norska). Dagbladet. http://www.dagbladet.no/2012/09/06/kultur/kunst/hostutstillingen/odd_nerdrum/christopher_nielsen/23274283/. Läst 18 april 2016. 
  3. ^ ”Konst som retat många – avsnitt 12 av 12: Mordet på Andreas Baader”. Öppet arkiv. Sveriges Television. http://www.oppetarkiv.se/video/1807318/konst-som-retat-manga-avsnitt-12-av-12. Läst 18 april 2016. 

Vidare läsningRedigera