Molass är sedimentära bergarter, uppbyggda ur nedbrytningsprodukterna från en nyss färdigbildad bergskedja[1]. Termen "molass" syftar på sandsten, skiffer och konglomerat som bildas som terrestra eller grunda marina avlagringar framför stigande bergskedjor. Molassavlagringarna ackumuleras i en förlandsbassäng, särskilt ovanpå flyschliknande avlagringar, till exempel de som lämnats från de stigande Alperna, eller erosion i Himalaya. Dessa avlagringar är typiskt de icke-marina alluviala och fluviala sedimenten i låglandet, jämfört med djuphavssediment av flysch. Sedimentationen upphör när orogenin upphör, eller när bergen har eroderats platt.[2]

Nagelfluh-molass, Speer, Appenzelleralperna

Molassen kan ibland helt fylla ett förlandbassäng, vilket skapar en nästan platt avsättningsyta, som ändå förblir en strukturell synklinal. Molass kan vara mycket tjock nära bergsfronten, men tunnar vanligtvis ut mot det inre av en kraton. Sådana massiva, konvexa ansamlingar av sediment är kända som klastiska kilar.[2]

Molass förekommer bland annat i alpernas omgivningar.

Användning redigera

 
Molassfasad i Chateau Sainte-Marie i Lausanne

Molass har används som byggmaterial, exempelvis i Lausanne där alla viktiga byggnader i regionen – som katedralen, slottet och det tidigare universitetet – byggdes med denna sten.[3]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Molasse, 24 juli 2023.

Noter redigera

  1. ^ Bonniers Lexikon. Albert Bonniers Förlag. 1965 
  2. ^ [a b] Stanley, Steven M., Earth System History, New York: W.H. Freeman and Company, 1999, p.243 ISBN 0-7167-2882-6
  3. ^ https://afasiaarchzine.com/2022/11/ellipse-architecture-individual-infrastructure-savigny/. Hämtad 2024-04-14

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera