Grovstrimmig mestimalia[2] (Mixornis bornensis) är en fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.[3]
Grovstrimmig mestimalia Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Underarten everetti | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Timalior Timaliidae |
Släkte | Mixornis |
Art | Grovstrimmig mestimalia M. bornensis |
Vetenskapligt namn | |
§ Mixornis bornensis | |
Auktor | (Bonaparte, 1850) |
Synonymer | |
|
Utseende
redigeraGrovstrimmig mestimalia är en liten (11–12 cm) timalia med varierande fjäderdräkt. På huvudet syns gult öga, rostbrun till brun eller grå hjässa och gråaktigt eller olivgrönt ögonbrynsstreck. Undertill är den vitaktig eller olivgrön på bröstet med kraftiga svarta längsgpende streck. Resten av undersidan är gråaktig eller olivgrön, medan ovansidan är rostbrun till olivgrön eller brun.
Utbredning och systematik
redigeraGrovstrimmig mestimalia delas upp i två grupper med åtta underarter, med följande utbredning:[3]
- M. b. cagayanensis – ön Mapun i södra Filippinerna
- bornensis-gruppen
- M. b. zonensis – Anambasöarna
- M. b. zaperissa – norra Natunaöarna
- M. b. everetti – Pulau Bunguran (norra Natunaöarna)
- M. b. javanica – västra och centrala Java
- M. b. montana – nordöstra Borneo
- M. b. bornensis – Borneo samt öarna Bangka och Belitung utanför Sumatras östkust
- M. b. argentea – ön Banggi utanför norra Borneo
Vissa behandlar den som underart till finstrimmig mestimalia (M. gularis).[4]
Släktestillhörighet
redigeraArten placerades tidigare i Macronus/Macronous (se artikeln om korrekt stavning). Studier visar dock att arterna urskilda i Mixornis står närmare Timalia.[5][6]
Levnadssätt
redigeraGrovstrimmig mestimalia hittas i buskar och undervegetation i öppna lövfällande eller städsegröna skogar, men även i skogsbryn, på kalhyggen och i stånd med bambu samt i plantage och trädgårdar. Den ses upp till 1200 meters höjd på Borneo, på Java 250. Fågeln påträffas ensam eller i par under häckningstid, men under resten av året i grupper om upp till tolv fåglar eller mer, ofta med andra arter. Den födosöker nära marken, men klättrar också gärna på stammar med klängväxter upp till nio meter upp. Födan består av insekter, men tar också till viss del frukt.
Häckning
redigeraHäckningssäsongen varierar geografiskt, men generellt februari–juli. Den bygger ett löst sfäriskt bo av gräs och löv som placeras 0,3–3 meter ovan mark i en buske, en palm, en samling bambustrån eller i en häck. Däri lägger den två till fem ägg.
Status
redigeraArten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]
Referenser
redigeraTryckta källor
redigera- Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
- Rasmussen, PC and JC Anderton. 2005. Birds of South Asia: The Ripley Guide. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8487334672
Noter
redigera- ^ [a b] Birdlife International 2016 Mixornis bornensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
Externa länkar
redigera- Wikispecies har information om Mixornis bornensis.
- Wikimedia Commons har media som rör Mixornis bornensis.
- Läten på xeno-canto.org