Mindre snabelsvärmare (Deilephila porcellus) är en fjäril i familjen svärmare (Sphingidae) som kan ses hovrande vid blommor i skymningen för att suga nektar.

Mindre snabelsvärmare
Mindre snabelsvärmare
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
FamiljSvärmare
Sphingidae
UnderfamiljMacroglossinae
SläkteDeilephila
ArtMindre snabelsvärmare
D. porcellus
Vetenskapligt namn
§ Deilephila porcellus
AuktorLinné, 1758
Mindre snabelsvärmare
Mindre snabelsvärmare
Hitta fler artiklar om djur med

Kännetecken

redigera

Den mindre snabelsvärmaren har ett vingspann på mellan 39 och 52 millimeter, honan är något större än hanen men hanen har något kraftigare och lite längre antenner. Kroppen är olivgrön med rosaröda teckningar. Även framvingarna är olivgröna med rosaröda inslag. Bakvingarna är olivgröna med vit och rödrosa vingfransar. Den större snabelsvärmaren är snarlik men är klart större och har en klart rosaröd bakkant och svart framkant på bakvingen. Larven är som fullvuxen 55 till 70 millimeter lång och är mörkbruna eller, mindre vanligt, grön. Den påminner om den större snabelsvärmarens larv men är något mindre och analhornet är endast en liten upphöjning.

 
larv
 
Mindre snabelsvärmare

Utbredning

redigera

Den mindre snabelsvärmaren finns i Sverige från Skåne till dalälven. I Norden finns den också i Danmark, södra Norge och Finland. Den har en något sydligare utbredning än den större snabelsvärmaren. Den är talrik på vissa ställen där miljön är gynnsam till exempel på Öland och Gotland. Den finns i en stor del av Europa och vidare österut genom Ryssland till Bajkalsjön. I Atlasbergen förekommer underarten colossus.

Levnadssätt

redigera

Den mindre snabelsvärmaren lever på öppna torra marker, till exempel sandhedar, torrbackar, alvarhedar och kustnära klippmarker. Den kan ses i skymningen svävande som en kolibri framför olika blommor som den suger nektar av, till exempel tjärblomster, glimmar, blåeld och syren. Flygtiden är från mitten av maj till början av augusti i södra Sverige. I norr något senare. Äggen läggs enstaka eller parvis på värdväxten som främst är måror, mer sällan dunörtsväxter, i Sverige oftast på gulmåra och stormåra. Larven är fullvuxen i augusti eller i början på september och vandrar då iväg för att hitta en lämplig förpuppningsplats. Om larven blir skrämd intar den en skräckställning genom att dra ihop de främre segmenten vilket gör att ögonfläckarna förstoras. Skulle inte detta hjälpa så spelar den död och blir alldeles slapp. Den förpuppar sig i markskiktets förna. Puppan övervintrar, ibland till och med två vintrar.

Etymologi

redigera

Porcellus betyder "liten gris" på latin. Larvens skräckställning kan påminna om ett gristryne.

Källor

redigera

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Ädelspinnare-tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae-Lymantriidae. 2006. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-58-4

Externa länkar

redigera