Messier 67
Messier 67 ('M67) även känd som NGC 2682, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Kräftan. Stjärnhopen upptäcktes 1779 av Johann Gottfried Köhler.
| Messier 67 | |
|---|---|
| |
| Öppna stjärnhopen Messier 67. | |
| Observationsdata | |
| Stjärnbild | Kräftan |
| Rektascension | 08t 51,3m |
| Deklination | +11° 49′ |
| Avstånd | 2 610 – 2 930 ljusår (800 - 900 pc) [1][2][3][4] lj |
| Skenbar storlek | 30,0 bågminuter' |
| Skenbar magnitud | 6,1 |
| Fysiska egenskaper | |
| Massa | 1 080 - 1400 solmassor |
| Radie | 10 ljusår |
| Antal stjärnor | >500[5] |
| Uppskattad ålder | 3,2 - 5 ± miljarder år |
| Upptäckt | |
| Upptäcktsår | 1779 |
| Upptäckare | Johann Gottfried Köhler |
| Andra beteckningar | |
| M67, NGC 2682, C 0847-120, OCl 539, Mel 94, Cr 204, [6] Lund 490 | |
| Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar | |
Egenskaper redigera
Analyser av stjärnor i hopen har visat att deras kemiska sammansättning liknar Solens [7][8] och vissa astronomer menar att Solen en gång i tiden tillhörde denna stjärnhop.[9]
Messier 67 är inte den äldsta kända öppna stjärnhopen, men äldre stjärnhopar knutna till Vintergatan är få, och ingen av dem är närmare solen. Den är ett paradigmstudieobjekt genom
alla dess stjärnor har samma avstånd och ålder och räddning för ungefär 30 avvikande blåa eftersläntrare,[10] som emellertid allmänt är produkter av massöverföring i dubbelstjärnor eller stjärnkollisioner.
Messier 67 är en av de mest studerade öppna stjärnhoparna, men uppskattningar av dess fysiska parametrar som ålder, massa och antal stjärnor av en viss typ varierar avsevärt. Richer et al. uppskattar sin ålder till 4 miljarder år, dess massa till 1080 solmassor, och antal sina vita dvärgar till 150.[11] Hurley et al. uppskattar dess nuvarande massa till att vara 1 400 solmassor och dess initiala massa till att vara ungefär 10 gånger så stor.[12]
Avståndsuppskattningarna varierar också och är vanligtvis 800–900 parsek (2 600–2 900 ljusår).[1][2][3][4] Uppskattningar av 855, 840 och 815 pc fastställdes via modellering av dubbelstjärnor och anpassning av infraröd färgstyrka.[2][3][4]
Messier 67 har mer än 100 stjärnor som liknar solen, och många röda jättar. Det totala antalet stjärnor har uppskattats till över 500.[5] Åldern och förekomsten av solliknande stjärnor har lett några astronomer till att betrakta hopen som ett möjlig ursprung för solen.[13] Datorsimuleringar har emellertid visat att detta är högst osannolikt.[14]
Galleri redigera
-
Hertzsprung-Russell diagram för två öppna stjärnhopar, M67 och NGC 188, som visar färg/magnitud-data -
Föreställning om en het Jupiter exoplanet i stjärnhopen Messier 67
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Messier 67, 5 maj 2021.
Noter redigera
- ^ [a b] Paunzen, E., Mermilliod, J.-C. "WEBDA: M67"
- ^ [a b c] Sarajedini, Ata; Dotter, Aaron; Kirkpatrick, Allison "Deep 2MASS Photometry of M67 and Calibration of the Main-Sequence J – KS Color Difference as an Age Indicator", AJ, 2009
- ^ [a b c] Yakut, K.; Zima, W.; Kalomeni, B.; van Winckel, H.; Waelkens, C.; De Cat, P.; Bauwens, E.; Vučković, M.; Saesen, S.; Le Guillou, L.; Parmaksızoğlu, M.; Uluç, K.; Khamitov, I.; Raskin, G.; Aerts, C."Close binary and other variable stars in the solar-age Galactic open cluster M 67", A&A, 2009
- ^ [a b c] Majaess, D.; Turner, D.; Lane, D.; Krajci, T. "Deep Infrared ZAMS Fits to Benchmark Open Clusters Hosting delta Scuti Stars", Journal of the American Association of Variable Star Observers, 2011
- ^ [a b] W. L. Sanders (1977). ”Membership of the open cluster M67”. Astronomy & Astrophysics Supplement Series 27: sid. 89–116. Bibcode: 1977A&AS...27...89S.
- ^ Messier 50 på SIMBAD.
- ^ Önehag, A.; Korn, A.; Gustafsson, B.. ”M67-1194, an unusually Sun-like solar twin in M67”. Astronomy & Astrophysics 528. doi:. http://dx.doi.org/10.1051/0004-6361/201015138. Läst 25 juli 2015.
- ^ Andreas Korn, Anna Önehag (8 mars 2009). ”Bland alla dessa stjärnor finns en som lyser precis som solen”. Populär Astronomi. http://www.popularastronomi.se/wp-content/uploads/2011/03/2010_1_soltvilling.pdf. Läst 13 januari 2014.
- ^ ”Did Our Solar System Originate in a Distant Star Cluster?” (på engelska). Daily Galaxy. 30 september 2014. Arkiverad från originalet den 10 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160510162742/http://www.dailygalaxy.com/my_weblog/2014/09/was-our-solar-system-once-ejected-from-a-distant-star-cluster-.html. Läst 30 mars 2016.
- ^ [a b c d] Xiao-Bin Zhang; Rong-Xian Zhang; Zhi-Ping Li (2005). ”S1280 and S1284: Two Oscillating Blue Stragglers in the Open Cluster M67”. Chinese Journal of Astronomy and Astrophysics 5 (6): sid. 579–586. doi:. Bibcode: 2005ChJAA...5..579Z.
- ^ Harvey B. Richer; Gregory G. Fahlman; Joanne Rosvick; Rodrigo Ibata (1998). ”The White Dwarf Cooling Age of M67”. The Astrophysical Journal 504 (2): sid. L91. doi:. Bibcode: 1998ApJ...504L..91R.
- ^ Jarrod R. Hurley; Onno R. Pols; Sverre J. Aarseth; Christopher A. Tout (2005). ”A Complete N-body Model of the Old Open Cluster M67”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 363 (1): sid. 293–314. doi:. Bibcode: 2005MNRAS.363..293H.
- ^ ”Did Our Solar System Originate in a Distant Star Cluster?” (på engelska). Daily Galaxy. 30 september 2014. Arkiverad från originalet den 10 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160510162742/http://www.dailygalaxy.com/my_weblog/2014/09/was-our-solar-system-once-ejected-from-a-distant-star-cluster-.html. Läst 30 mars 2016.
- ^ Pichardo, Bárbara; Moreno, Edmundo; Allen, Christine; Bedin, Luigi R.; Bellini, Andrea; Pasquini, Luca (February 2012). ”The Sun was not born in M 67”. The Astronomical Journal 143 (3): sid. 73. doi:. article ID 73. Bibcode: 2012AJ....143...73P.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Messier 67.- Messier 67, SEDS Messier pages
- Merrifield, Mike. ”M67 – Open Cluster”. Deep Sky Videos. Brady Haran. http://www.deepskyvideos.com/videos/messier/M67.html.
