Messier 44 (Bikupan, Praesepe, M44) även känd som NGC 2632, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Kräftan.

Messier 44
M44 Heggie.jpg
Öppna stjärnhopen Messier 044.
Observationsdata
Stjärnbild Kräftan
Rektascension 08t 40m 24,0s[1]
Deklination 19° 40′ 00″[1]
Klass II,2,m
Avstånd 610 (187 pc) [2] ljusår lj
Skenbar storlek 95 bågminuter'
Skenbar magnitud 3,7[3]
Fysiska egenskaper
Massa 500 - 600 solmassor
Radie 12,5 ljusår (3,5 pc)
Antal stjärnor >1 000[4]
Uppskattad ålder 600 -700 ± miljoner år
Upptäckt
Upptäcktsår antiken
Upptäckare Ptolemaios
Andra beteckningar
M44, Praesepe, NGC 2632, C 0837+201, OCl 507, Mel 88, Cr 189, Lund 468
Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar

Messier 44 befinner sig 610 ljusår bort från jorden och är en av de närmaste öppna stjärnhoparna, som innehåller en större population av stjärnor än andra närliggande ljusa öppna hopar. Under mörk himmel ser den för blotta ögat ut som en liten diffus fläck och har varit känd sedan antiken. Den klassiske astronomen Ptolemaios beskrev den som en "nebulös massa i Kräftans bröst". Den var bland de första objekten som Galileo studerade med sitt teleskop.[5]

Med en vidd av 1,5° tvärs över ryms hopen lätt inom synfältet för en handkikare eller ett litet teleskop med låg förstoring.

EgenskaperRedigera

Ålder och egenrörelse sammanfaller med Hyaderna, vilket tyder på att de kan dela liknande ursprung.[6][7] Båda hoparna innehåller också röda jättar och vita dvärgar, som representerar senare stadier av stjärnutveckling, tillsammans med många huvudseriestjärnor.

Avståndet till Messier 44 anges ofta till att vara mellan 160 och 187 pc (520-610 ljusår), [8][4][9] men reviderad parallax enligt Hipparcos (2009) för stjärnor i hopen och det senaste färg-storleksanpassade diagrammet över infraröd strålning tyder på ett avstånd av 182 pc.[10][11] Det finns ålderuppskattningar på omkring 600 miljon år [7][4][12] (jämfört med omkring 625 miljon år för Hyaderna).[13] Diametern av hopens ljusa inre kärnan är omkring 23 ljusår.[12]

Morfologi och sammansättningRedigera

Liksom många stjärnhopar av olika slag har Messier 44 genomgått massegregering, [4][12][14] vilket betyder att ljusa massiva stjärnor koncentreras i hopens kärna, medan svagare och mindre massiva stjärnor finns i dess halo (ibland kallat koronan). Hopens kärnradie uppskattas till 11,4 ljusår, dess halvmassradie är ca 12,7 ljusår och dess tidvattenradie är ca 39 ljusår.[4][12] Tidvattenradien innesluter emellertid också många stjärnor som bara "passerar igenom" och inte är äkta medlemmar i hopen.

Sammantaget innehåller hopen minst 1 000 gravitationsbundna stjärnor, för en total massa på ca 500–600 solmassor.[4][12] En ny undersökning räknade 1 010 stjärnor, där 68 procent är röda dvärgar, 30 procent är solliknande stjärnor av spektralklasserna F, G, och K, och omkring 2 procent är ljusa stjärnor av spektralklass A.[4] Vidare finns fem jättestjärnor, fyra av spektralklass K0 III och den femte av G0 III.[6][4][15]

Hittills har elva vita dvärgar identifierats, vilket representerar den sista evolutionära fasen av hopens mest massiva stjärnor, som ursprungligen tillhörde spektralklass B.[7] Bruna dvärgar är extremt sällsynta i denna stjärnhop,[7] Brown dwarfs, however, are extremely rare in this cluster,[16] förmodligen för att de har förlorats genom tidvattenborttagning från halo.[4]

Messier 44 har en visuell ljusstyrka av magnitud 3,7. Dess ljusaste stjärnor är blåvita och med magnitud 6 till 6,5. 42 Cancri är en bekräftad medlem.

PlaneterRedigera

I september 2012 upptäcktes två exoplaneter som kretsar kring separata stjärnor i Messier 44. Fyndet var betydelsefullt för att de var de första planeterna som upptäcktes i omloppsbana kring stjärnor som Jordens sol som var belägna i stjärnhop. Planeter hade tidigare upptäckts i sådana hopar, men inte i omloppsbana runt stjärnor som solen.

Planeterna har benämning Pr0201 b och Pr0211 b. "b" i slutet av deras namn anger att objekten är planeter. Upptäckterna är vad som har kallats heta Jupiter, massiva gasjättar som, till skillnad från planeten Jupiter, kretsar mycket nära sin moderstjärna.

Tillkännagivandet som beskriver planetfynden, gavs av Sam Quinn som huvudförfattare, publicerades i Astrophysical Journal Letters. Quinns team samarbetade med David Latham från Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics, vid Smithsonian Astrophysical Observatory Fred Lawrence Whipple Observatory.[17] År 2016 kom ytterligare observationer fram till att det i Pr0211-konstellationen faktiskt finns två planeter, den andra är Pr0211 c. [18]

NamnetRedigera

M44 kallas Bikupan på många språk. Namnets ålder är inte känd, men det finns inte i gamla skrifter.[19]

Namnet Praesepe fanns däremot under antiken. Praesepe betyder Krubba på latin. Man tänkte sig stjärnhopen som en krubba, som två åsneföl äter från, ett på var sida. Åsnefölen är stjärnorna Asellus Borealis och Asellus Australis.[3][19]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 6 april 2021.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=Messier+44. Hämtad 6 april 2021.
  2. ^ ”NGC 2632”. sim-id. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?mescat.distance=on&Ident=%401110595&Name=NGC++2632&submit=display+selected+measurements#lab_meas. 
  3. ^ [a b] ”Messier 44”. SEDS. http://messier.seds.org/m/m044.html. 
  4. ^ [a b c d e f g h i] Kraus AL; Hillenbrand LA (2007). ”The stellar populations of Praesepe and Coma Berenices”. Astronomical Journal 134 (6): sid. 2340–2352. doi:10.1086/522831. Bibcode2007AJ....134.2340K. 
  5. ^ ”Messier 44: Observations and Descriptions”. Messier 44: Observations and Descriptions. http://www.maa.clell.de/Messier/Mdes/dm044.html. 
  6. ^ [a b] Klein-Wassink, W.J. (1927). ”The proper motion and the distance of the Praesepe cluster”. Publications of the Kapteyn Astronomical Laboratory Groningen 41: sid. 1–48. Bibcode1927PGro...41....1K. 
  7. ^ [a b c d] Dobbie PD; Napiwotzki R; Burleigh MR (2006). ”New Praesepe white dwarfs and the initial mass-final mass relation”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 369 (1): sid. 383–389. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10311.x. Bibcode2006MNRAS.369..383D. 
  8. ^ Pinfield DJ; Dobbie PD; Jameson F; Steele IA; Jones HRA; Katsiyannis AC (2003). ”Brown dwarfs and low-mass stars in the Pleiades and Praesepe: Membership and binarity”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 342 (4): sid. 1241–1259. doi:10.1046/j.1365-8711.2003.06630.x. Bibcode2003MNRAS.342.1241P. 
  9. ^ WEBDA
  10. ^ van Leeuwen, F. "Parallaxes and proper motions for 20 open clusters as based on the new Hipparcos catalogue", A&A, 2009
  11. ^ Majaess, D.; Turner, D.; Lane, D.; Krajci, T. "Deep Infrared ZAMS Fits to Benchmark Open Clusters Hosting delta Scuti Stars", Journal of the American Association of Variable Star Observers, 2011
  12. ^ [a b c d e] Adams JD; Stauffer JR; Skrutskie MF (2002). ”Structure of the Praesepe Star Cluster”. Astronomical Journal 124 (3): sid. 1570–1584. doi:10.1086/342016. Bibcode2002AJ....124.1570A. 
  13. ^ Perryman M; Brown A; Lebreton Y; Gomez A; Turon C; Cayrel de Strobel G; Mermilliod J; Robichon N; et al. (1998). ”The Hyades: Distance, structure, dynamics, and age”. Astronomy & Astrophysics 331: sid. 81–120. Bibcode1998A&A...331...81P. 
  14. ^ Portegies Zwart SF; McMillan SL; Hut P; Makino J (2001). ”Star cluster ecology IV. Dissection of an open star cluster: Photometry”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 321 (2): sid. 199–226. doi:10.1046/j.1365-8711.2001.03976.x. Bibcode2001MNRAS.321..199P. 
  15. ^ Abt HA; Willmarth DW (1999). ”Binaries in the Praesepe and Coma star clusters and their implications for binary evolution”. Astrophysical Journal 521 (2): sid. 682–690. doi:10.1086/307569. Bibcode1999ApJ...521..682A. 
  16. ^ Gonzalez-Garcia BM; Zapatero Osorio MR; Bejar VJS; Bihain G; Barrado y Navascues D; Caballero JA; Morales-Calderon M (2006). ”A search for substellar members in the Praesepe and Sigma Orionis clusters”. Astronomy & Astrophysics 460 (3): sid. 799–810. doi:10.1051/0004-6361:20065909. Bibcode2006A&A...460..799G. 
  17. ^ ”First Planets Found Around Sun-Like Stars in a Cluster”. First Planets Found Around Sun-Like Stars in a Cluster. http://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2012-289. 
  18. ^ Malavolta, L. (2016). ”The GAPS programme with HARPS-N at TNG”. Astronomy & Astrophysics 588: sid. A118. doi:10.1051/0004-6361/201527933. http://www.aanda.org/articles/aa/abs/2016/04/aa27933-15/aa27933-15.html. Läst 19 april 2016. 
  19. ^ [a b] ”Praesaepe”. Constellations of Words. https://www.constellationsofwords.com/stars/Praesaepe.html. Läst 2 april 2020. 

Externa länkarRedigera

     NGC 2630  •  NGC 2631  •  NGC 2632  •  NGC 2633  •  NGC 2634