Megakaryocyt är förstadiet till trombocyter. En megakaryocyt räknas till de vita blodkropparna och bildas från samma stamcell som de övriga, nämligen den myeloida stamcellen. Från denna cell bildas en megakaryoblast som blir till en promegakaryocyt som bildar megakaryocyter. Megakaryocyten finns i benmärgen och är polyploid,[1] vilket betyder att den innehåller flera uppsättningar kromosomer. Varje megakaryocyt kan ge upphov till tusentals trombocyter som knoppas av från dess utskott som går in i små blodkärl i benmärgen.[1] Megakaryocytens funktion styrs av cytokiner.

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Alberts, Bruce (2015). Molecular Biology of the Cell (Sixth edition). sid. 1242. ISBN 9780815344322. OCLC 887605755. Läst 20 januari 2019. ”The megakaryocyte’s enormous size results from its having a highly polyploid nucleus. One megakaryocyte produces about 10,000 platelets, which split off from long processes that extend through holes in the walls of an adjacent blood sinus.” 

Externa länkar redigera