Medie- och informationskunnighet

samlingsbegrepp för de kompetenser som ger människor möjlighet att komma åt, kritiskt utvärdera och skapa olika typer av media

Medie- och informationskunnighet (förkortning MIK) är ett samlingsbegrepp för de kompetenser som gör att människor kan hantera, värdera och analysera det informationsflöde som förekommer via olika medietyper.[1]

MIK handlar om att:[2]

  • förstå mediers roll i samhället
  • kunna finna, analysera och kritiskt värdera information
  • själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier
Beståndsdelar i MIK-ramverket, grafik 2022

MIK-ramverket består av ett antal moduler och en överblick över dessa ger en bra uppfattning om vad begreppet innehåller.

  • Modul 1: En introduktion till medie- och informationskunnighet och andra nyckelkoncept
  • Modul 2: Förstå information och teknologi
  • Modul 3: Forskning, informationscykeln, digital informationshantering och upphovsrätt
  • Modul 4: Möjligheternas och utmaningarnas internet
  • Modul 5: Publiken som medborgare
  • Modul 6: Representation i media och information: genus i blickfånget
  • Modul 7: Hur media och teknik påverkar innehåll
  • Modul 8: Integritet, dataskydd och du
  • Modul 9: Medie- och informationskunnighet för att hantera desinformation och näthat i försvar av sanning och fred
  • Modul 10: Reklam och MIK
  • Modul 11: AI, social media och MIK
  • Modul 12: Digital media, spel och traditionell media
  • Modul 13: Media, teknik och målen om hållbar utveckling
  • Modul 14: Kommunikation och information, MIK och lärande – en avslutande modul[3]

2011 gav UNESCO ut en skrift med riktlinjer för hur dessa kompetenser kan komma att användas i skola och lärarutbildning globalt.[4] Skriften motiverar sitt innehåll med hänvisning till FN:s artikel om yttrandefrihet och åsiktsfrihet.[5] 2021 har dessa uppdaterats men dragits tillbaka för revision.[3]

Källor redigera

Se även redigera