Mayaruiner
Wikimedia-listartikel
Följande lista är en förteckning av mera betydande förkolumbianska fyndplatser från mayakulturen. Dessa hittas i det mesoamerikanska området som i dag omfattar fem stater:
- Mexiko (främst Yucatánhalvön)
- Belize
- Guatemala
- Honduras (i väster)
- El Salvador (i väster):
Land | Namn | Område | Grundad | Beskrivning | Bild |
---|---|---|---|---|---|
Mexiko | Acanmul | Campeche | Treplans palats | ||
Mexiko | Acanceh | Yucatan | 200-300[1] | Stor tempelpyramid på ortens huvudplats | |
Mexiko | Aké | Yucatan | 350[2] | Byggnad med monumentala pelare och megalitisk trappa | |
Guatemala | Aguateca | El Petén | 250 | Tillfälligt residens för kungen av Dos Pilas | |
Belize | Altun Ha | Belizedistriktet | 200 f vt | 13 tempel (det högsta är 16 meter) och bostadshus | |
Mexiko | Bonampak | Chiapas | 600 | Flera tempel med ovanliga väggmålningar | |
Mexiko | Cacaxtla | Tlaxcala | 400 | Ruinstadens centrum utgör en 200 meter lång och 25 meter bred plattform | |
Belize | Cahal Pech | Cayodistriktet | 1000 f vt | 34 rituella byggnader och bostäder, samt två bollplaner och ett svettbad | |
Mexiko | Calakmul | Campeche | 200 | Över 6 000 byggnader och en 45 meter hög pyramid | |
Belize | Caracol | Cayodistriktet | 1200 f vt | Den högsta byggnaden är en 34 meter hög pyramid; då staden var som störst bodde här mellan 120 000 och 180 000 människor | |
Belize | Cerros | Corozaldistriktet | 330 f vt | Tre stora akropoler omgivna av flera torg och pyramider; den högsta byggnaden är 22 meter | |
Mexiko | Chac II | Yucatan | Tidig ruinstad | ||
Mexiko | Chacchoben | Quintana Roo | Liten fyndplats | ||
Mexiko | Chacmultun | Yucatan | Tre stora byggnadskomplex med vattenmålerier | ||
Mexiko | Chakalal | Quintana Roo | Liten fyndort direkt vid kusten | ||
Mexiko | Chicanná | Campeche | 300-1100 | Byggnad II med stor monstergapsdörr i Chenes-stil (750-770) | |
Mexiko | Chichén Itzá | Yucatan | 500 | Tempelby med en diameter på cirka en kilometer; huvudbyggnad är pyramiden El Castillo | |
Mexiko | Chinkultic | Chiapas | 100 f.vt. | Hittills 200 upptäckta byggnader från klassisk tid | |
Mexiko | Chunchucmil | Yucatan | Utbrett nybygge med flera sacbe | ||
Mexiko | Chunhuhub | Campeche | Byggnad med praktfull fasad | ||
Mexiko | Chunlimón | Campeche | Fasadrest med ormgapsingång och maskkaskad i Chenès-stil | ||
Guatemala | Cival | El Petén | 600 f vt | 27 meter höga trappyramider omgivna av tempel och palats | |
Mexiko | Cobá | Quintana Roo | 600 | Fem separata grupper byggnader varav en 47 meter hög pyramid | |
Mexiko | Comalcalco | Tabasco | 800 | Mayakulturens västligaste tempelanläggning, med över 300 hittills identifierade strukturer | |
Honduras | Copán | Copán | 160 | Stort tempel, pyramider, altare, en bollplan, stelar, reliefer och en monumental glyftrappa | |
Belize | Cuello | Orange Walkdistriktet | 2000 f vt | Den äldsta funna mayabosättningen | |
Guatemala | Dos Pilas | El Petén | 629 | Grundad som utpost till Tikal – senare fiende till Tikal | |
Mexiko | Dzibilchaltún | Yucatan | 900 f vt | Rester av omkring 8 000 byggnader, bland annat “De sju dockornas tempel” | |
Guatemala | El Mirador | El Petén | 1000 f vt | Den största mayametropolen från förklassisk tid, med två stora pyramider (72 och 55 meter höga) | |
Belize | El Pilar | Cayodistriktet | 500 f vt | Över tio stora pyramider, 25 torg plus andra byggnader | |
Mexiko | Kabah | Yucatan | 300 f vt | Pyramider, palats, triumfbågar och Maskernas Palats | |
Guatemala | Kaminaljuyu | Guatemala City | 1500 f vt | Över etthundra plattformar och gravar i utkanten av huvudstaden Guatemala City | |
Mexiko | Kohunlich | Quintana Roo | 200 f.Kr. | Byggnader i Rio Bec-stil – till exempel Maskernas Palats | |
Guatemala | La Corona | El Petén | ej daterad | Fyndplats Q med bland annat en 90x50cm stor kalkstensplatta med 140 glyftecken | |
Mexiko | Labná | Yucatan | 700 | Palats, portal och El Mirador i puuc-stil | |
Belize | Lamanai | Orange Walkdistriktet | 1500 f.Kr. | Stort huvudtempel och hundratals sidobyggnader; en av de längst bebodda mayastäderna | |
Belize | Lubaantun | Toledodistriktet | 700 | Byggnader av kalkstensblock utan murbruk | |
Mexiko | Maní | Yucatan | 2000 f vt | Fyndplats för tre viktiga mayakodexar | |
Mexiko | Mayapán | Yucatan | 1000 | 4 000 byggnader, därav har hittills 114 tempel identifierats | |
Guatemala | Nakbé | El Petén | 1400 f vt | Två stora byggnadsverk i centrum, med tempel mellan 40 och 72 meter höga | |
Belize | Nim Li Punit | Toledodistriktet | 500 | Trappstegspyramider (den högsta 12 meter) omgivna av tre torg | |
Mexiko | Palenque | Chiapas | 500 | Stort palats med flera tempel, en akvedukt och rejäla gravstenar | |
Guatemala | Quiriguá | Izabal | 200 | Många skulpturer och stelar - den största är 10 meter hög och väger 65 ton | |
Mexiko | Sayil | Yucatan | 600 | 85 meter långt palats i tre etage, omgivet av tempel och stelar | |
Guatemala | Takalik Abaj | Retalhuleu | 800 f vt. | 80 byggnader med flera torg och cirka 300 stenmonument som stelar och altare | |
Mexiko | Toniná | Chiapas | 400 | flera stelar med glyfer, altare och stuckfriser | |
Guatemala | Tikal | El Petén | 700 f vt | 3 000 strukturer såsom tempel, palats, bollplaner, plattformar, terrasser, akvedukter, cisterner och stelar | |
Mexiko | Tortuguero | Tabasco | 500 | Idag långtgående förstört. Stele nr 6 berömd för inskriften 13 baktun förknippad med spekulativa 2012-fenomen | |
Mexiko | Tulúm | Quintana Roo | 600 | Befinner sig på en kalkstensklippa 12 meter över Karibiska havet | |
Guatemala | Uaxactún | El Petén | 1000 f vt | Masktemplet och bollspelplats | |
Mexiko | Uxmal | Yucatan | 700 | Byggnadsverk i puuc-stil med byggnader på konstgjorda plan | |
Belize | Xunantunich | Cayodistriktet | 200 | 25 tempel och palatsbyggnader | |
Mexiko | Yaxchilán | Chiapas | 400 | Stort antal stenskulpturer och stelar |
Noter
redigera- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025125853/http://haciendakankirixche.com/en/2012/03/arqueologia-local/. Läst 25 oktober 2014.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025140544/http://archaeology.about.com/od/archaeologic7/a/Ake.htm. Läst 25 oktober 2014.