Mary Elizabeth Jenkins Surratt, född i maj 1823 i Waterloo, Maryland, död 7 juli 1865 i Washington, D.C., var en amerikansk pensionatsägare som dömdes för att ha deltagit i konspirationen för att mörda president Abraham Lincoln. Hon dömdes till döden och hängdes och blev därmed den första kvinnan som avrättats av USA:s federala regering. Hon var mor till John H. Surratt Jr, som senare blev åtalad men inte dömd för mordet.

Mary Surratt
Född1820[1][2][3]
Prince George's County[4][1], USA
Död7 juli 1865[5][6][7]
Fort Lesley J. McNair[8], USA
BegravdMount Olivet Cemetery[4]
Medborgare iUSA
SysselsättningPensionatsägare
Politiskt parti
Demokratiska partiet[4]
Barn3
Redigera Wikidata
Avrättningen av Mary Surratt, Lewis Powell, David Herold och George Atzerodt den 7 juli 1865.

Rättegången, som genomfördes av en militär domstol, mot Mary Surratt skildras i spelfilmen The Conspirator från 2010, producerad och regisserad av Robert Redford.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Surratt, Mary (May/June? 1823–07 July 1865), conspirator in the assassination of Abraham Lincoln, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.2000996, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ USA:s kongressbibliotek, Library of Congress Name Authority File, n81056575, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] läs online, hd.housedivided.dickinson.edu, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica, Mary Surratt, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, Mary Elizabeth Surratt, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Surratt, Mary (May/June? 1823–07 July 1865), conspirator in the assassination of Abraham Lincoln, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.2000996, Mary Surratt, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ One of the last grim scenes of the Civil War was caught on camera (på engelska), The Washington Post, 4 juli 2015, Michael E. Ruane, läs online, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]

Webbkällor redigera

Externa länkar redigera