Mark Muñoz, född 9 februari 1978, är en amerikansk Mixed martial arts-utövare som tävlar som mellanviktare i organisationen Ultimate Fighting Championship (UFC). Muñoz har sin bakgrund inom brottning men började tävla i MMA 2007. Under MMA-karriären har han bland annat besegrat Kendall Grove, C.B. Dollaway och Demian Maia.

USA Mark Muñoz
Personlig information
SmeknamnThe Filipino Wrecking Machine
Födelsedatum9 februari 1978 (46 år)
FödelseortYokosuka, Japan
Längd1,83 m (6 ft 0 in)
Vikt84,4 kg (186 lb)
ViktklassMellanvikt (2009–)
Lätt tungvikt (2007–2009)
TeknikBrottning, Thaiboxning
GraderNCAA Division I i Brottning
     Lila bälte i brasiliansk jiu-jitsu
Aktiva år2007–
Matcher i Mixed martial arts *
Totalt: 16 V: 13 F: 3 O: 0 NC: 0
Vinst Domslut Förlust
81 % 13 Totalt 3 19 %
6 KO/TKO 2
1 Submission 0
6 Poäng/övrigt 1

Biografi

redigera

Tidigt liv

redigera

Muñoz föddes den 9 februari 1978 i en amerikansk militärbas i Yokosuka i Japan. Bägge föräldrarna härstammar från Manila i Filippinerna vilket har gett honom hans smeknamn "The Filipino Wrecking Machine".[1] När han var två år flyttade familjen till USA.

Muñoz spelade amerikansk fotboll i High School men tvingades sluta på grund av en skada, han satsade istället på brottningen som han börjat med som trettonåring.[1] Han vann flera utmärkelser som brottare, 1995 och 1996 blev han delstatsmästare i 85-kilosklassen, 1996 vann han de amerikanska High School-mästerskapen. 1996 deltog han i junior-VM och slutade på femte plats.[1]

Han fick erbjudanden från flera olika college men valde anrika Oklahoma State University där han brottades under fyra år. Han blev NCAA Division I-mästare både 2000 och 2001.[2] Hans 121 segrar under tiden i college placerade honom på sjätte plats i skolans historia. Han tog en kandidatexamen i Health Science.

MMA-karriär

redigera

Efter examen fortsatte han att arbeta som tränare för skolans brottarlag och kom där i kontakt med WEC-mästaren Urijah Faber. Faber fick honom att börja träna mixed martial arts ett par gånger i veckan.[1][3] Han gick sin första professionella MMA-match i juli 2007, en match han vann via teknisk knockout, efter att ha tränat MMA i ungefär sex månader. Efter att ha vunnit sina tre första matcher i mindre organisationer fick han juni 2008 debutera i WEC. Det blev dock bara två matcher i organisationen (båda vinster) innan WEC valde att lägga ner sin mellanvikts- och lätt tungviktsdivision. Tillsammans med bland andra Brian Stann och Chael Sonnen skrev Muñoz då kontrakt med systerorganisationen Ultimate Fighting Championship.[3]

Muñoz debuterade som obesegrad i UFC på UFC 96 den 7 mars 2009 då han mötte The Ultimate Fighter-alumnen Matt Hamill. Hamill var även han brottare vilket neutraliserade Muñoz styrka och matchen blev därför stående. Muñoz blev knockad av en spark fyra minuter in i första ronden och förlorade därmed sin första MMA-match.[4] Efter förlusten valde Muñoz att sluta tävla som lätt tungviktare och gå ner till mellanviktsdivisionen.[5] Han vann därefter tre raka matcher varav den sista mot The Ultimate Fighter-vinnaren Kendall Grove. I augusti 2010 förlorade han sin andra match efter ett delat domslut mot Yushin Okami. Efter vinster mot Aaron Simpson och C.B. Dollaway fick han sedan möta den förre titelutmanaren Demian MaiaUFC 131 den 11 juni 2011. Muñoz besegrade Maia på domslut efter att matchen gått samtliga tre ronder.[6]

Den 5 november 2011 mötte han Chris Leben i den fullsatta LG Arena i Bermingham, England. Muñoz besegrade Leben via TKO (teknisk knockout) mellan rond 1 och 2 då doktorn avbröt matchen eftersom Lebens skador var för stora för att kunna fortsätta. Efter matchen testade Leben positivt för olagliga substanser i kroppen och blev avstängd ett år.

Tävlingsfacit

redigera
Resultat Facit Motståndare Metod Event Datum Rond Tid Plats Noteringar
Vinst 13–3   Tim Boetsch Domslut(enhälligt) UFC 162: Silva vs Weidman 6 juli 2013 3 5:00   Las Vegas, Nevada, USA
Förlust 12–3   Chris Weidman KO (armbågar och slag) UFC on Fuel TV: Munoz vs. Weidman 11 juli 2012 2 1:37   San Jose, California, USA
Seger 12–2   Chris Leben TKO (Doktor Stopp) UFC 138: Leben vs. Muñoz 5 november 2011 2 5:00   Birmingham, England
Seger 11–2   Demian Maia Domslut (enhälligt) UFC 131: dos Santos vs. Carwin 11 juni 2011 3 5:00   Vancouver, Kanada
Seger 10–2   C.B. Dollaway TKO (slag) UFC Live: Sanchez vs. Kampmann 3 mars 2011 1 0:54   Louisville, Kentucky, USA
Seger 9–2   Aaron Simpson Domslut (enhälligt) UFC 123: Rampage vs. Machida 20 november 2010 3 5:00   Auburn Hills, Michigan, USA
Förlust 8–2   Yushin Okami Domslut (delat) UFC Live: Jones vs. Matyushenko 1 augusti 2010 3 5:00   San Diego, Kalifornien, USA
Seger 8–1   Kendall Grove TKO (slag) UFC 112: Invincible 10 april 2010 2 2:50   Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten Fight of the Night
Seger 7–1   Ryan Jensen Submission (slag) UFC 108: Evans vs. Silva 2 januari 2010 1 2:30   Las Vegas, Nevada, USA
Seger 6–1   Nick Catone Domslut (delat) UFC 102: Couture vs. Nogueira 29 augusti 2009 3 5:00   Cincinnati, Ohio, USA Mellanviktsdebut
Förlust 5–1   Matt Hamill KO (spark) UFC 96: Jackson vs. Jardine 7 mars 2009 1 3:53   Columbus, Ohio, USA UFC-debut
Seger 5–0   Ricardo Barros TKO (slag) WEC 37: Torres vs. Tapia 3 december 2008 1 2:26   Las Vegas, Nevada, USA
Seger 4–0   Chuck Grigsby TKO (slag) WEC 34: Faber vs. Pulver 1 juni 2008 1 4:15   Sacramento, Kalifornien, USA
Seger 3–0   Tony Rubalcava Domslut (enhälligt) PFC 4 – Project Complete 18 oktober 2007 3 5:00   Lemoore, Kalifornien, USA
Seger 2–0   Mike Pierce Domslut (enhälligt) GC 69 – Bad Intentions 22 september 2007 3 5:00   Sacramento, Kalifornien, USA
Seger 1–0   Austin Achorn TKO (slag) PFC 3 – Step Up 19 juli 2007 1 1:25   Lemoore, Kalifornien, USA

Referenser

redigera

Webbkällor

redigera

Fotnoter

redigera

Externa länkar

redigera