Marilyn Horne, född 16 januari 1934 i Bradford i Pennsylvania, är en amerikansk operasångerska (mezzosopran). Hon är känd för sina mycket personliga tolkningar av Rossini, Bellini, Händel och Meyerbeer samt att hon i ett flertal uppsättningar och inspelningar också sjungit tillsammans sopraner som Joan Sutherland, Renata Tebaldi och Montserrat Caballé.

Marilyn Horne
Marilyn Horne och Henry Lewis 1961.
Foto: Carl Van Vechten
Född16 januari 1934 (90 år)
Bradford, Pennsylvania, USA USA
GenreOpera
RollMezzosopran
År som aktiv19541999
Utmärkelser
Kommendör av Arts et Lettres-orden (1995)[1]
Gramophonepris för livsgärning (2005)
Kennedy Center Honors
National Medal of Arts

Sin utbildning fick hon av William Vennard vid University of Southern California och deltog i masterklasser som gavs av Lotte Lehmann. Under tiden hade hon jobbat extra som bakgrundssångerska i TV-shower men 1954 fick hon sitt första riktiga uppdrag då hon tillfrågades att sjunga in Dorothy Jones ljudspår i filmen Carmen Jones. Samma år gjorde hon sin operadebut på Los Angeles Guild Opera som ”Hata” i Brudköpet av Bedřich Smetana.

Hon fortsatte som konsertsångerska fram till 1956 då hon kom till Europa och sjöng i Gelsenkirchen och väl där upptäcktes hennes talang snabbt av Igor Stravinskij som bjöd in henne till festivalen på Wiener Staatsoper. Hon blev kvar i Europa fyra år innan hon för ett kort tag återvände till USA. Hennes största framgång i Gelsenkirchen kom strax innan hon återvände då hon sjöng ”Marie” i Alban Bergs Wozzeck vid invigningen av det nya operahuset, vilket blev en enorm succé. Samma år fick hon sitt stora publika genombrott på Carnegie Hall i Bellinis Beatrice di Tenda tillsammans med Joan Sutherland. Hon gifte sig också med dirigenten Henry Lewis (de var gifta till 1974 och har en dotter, Angela).

1964 sjöng Horne återigen i Wozzeck, den här gången på San Francisco Opera House. Året därpå sjöng hon återigen tillsammans med Joan Sutherland i Rossinis Semiramide (Horne som ”Arsace”) på Opera Company of Boston.

1965 sjöng hon återigen ”Marie” i Wozzeck när hon debuterade på Royal Opera House i Covent Garden i London. Hon fortsatte turnera runt på de stora operahusen och 1969 lät Stravinskij henne sjunga ”Jocasta” i sitt oratorium Oidipus RexLa Scala. Hon återkom samma år på La Scala i Belägringen av Korint av Rossini, hennes framförande var så uppskattat att hon fick en 7 minuter lång applåd mitt i akten.

Först 1970 gjorde hon sin debut på Metropolitan som ”Adalgisa” i Bellinis Norma, återigen tillsammans med Joan Sutherland. Hon fortsatte att sjunga där regelbundet, bl.a. i Carmen (1972) och Rinaldo (1984).

1999 drog hon sig tillbaka och startade The Marilyn Horne Foundation för att främja recitalsången. Hon har dessutom skrivit två böcker: My Life (1983) och The Song Continues (2004).

Roller i urval redigera

  1. ^ läs online, www.siv.archives-nationales.culture.gouv.fr, läst: 19 april 2019.[källa från Wikidata]