Marie Reinus var en schweizisk sionist. Under den första sionistiska kongressen 1897 hade kvinnor ingen rösträtt, vilket upprörde Reinus, som i egenskap av delegat från Zürich under kongressen insisterade på att tala till förmån för kvinnors rätt att tala och rösta.[1][2][3][4] Reinus innehade ett röstkort, och kunde därför rösta – trots protester.[5] Hon framförde senare dessa åsikter i tidningen Die Welt.[6] Christine Bovermann vid Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg har konstaterat att Reinus kamp för att få rösta vid den första sionistkongressen var anledningen till att kvinnor hade rösträtt under den kongress som följde året efter, vilket innebar att kvinnor vid sionistkongresserna hade rösträtt betydligt tidigare än i exempelvis Tyskland.[7]

Marie Reinus
Medborgare iSchweiz
Politiskt parti
World Zionist Organization
Redigera Wikidata

Reinus gjorde det första inpasset under kongressens överläggningar.[5][8] Tillsammans med bland andra Rosie Ellman, som framförde det första talet till förmån för kvinnor under den andra kongressen, Henrietta Szold och Klara Shapira, som var den första kvinna att väljas till en sionistisk kommitté, tillhörde hon därmed tidiga kvinnliga pionjärer inom sionismen.[5] Totalt var 14 av kongressens totalt 250 delegater kvinnor.[4][8]

Referenser redigera

  1. ^ DEREK PENSLAR (2020) (på engelska). Theodor Herzl: The Charismatic Leader [Elektronisk resurs]. Yale University Press. Libris frwh1fgrc41h7knf 
  2. ^ Freeze, ChaeRan Y. (2015-05-22) (på engelska). The Individual in History: Essays in Honor of Jehuda Reinharz. Brandeis University Press. ISBN 978-1-61168-733-0. https://books.google.se/books?id=_rlyCQAAQBAJ&pg=PA17&lpg=PA17&dq=%22Marie+Reinus%22+++Herzl&source=bl&ots=lnJc7m5fK-&sig=ACfU3U0tg89EV0e-6_H8kqc3C5HigFqKZQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi_463G04XqAhWvs4sKHWCECnQQ6AEwAHoECAoQAQ#v=onepage&q=%22Marie%20Reinus%22%20+%20Herzl&f=false. Läst 16 juni 2020 
  3. ^ ”#4 Arbeit”. www.outside-mag.de. https://www.outside-mag.de/issues/4/posts/75#fnref:7. Läst 16 juni 2020. 
  4. ^ [a b] Hecht, Dieter J. (2009). ”"Wählen Sie die Frau." Frauen in der Jüdishnationalen Partei”. Chilufim 7. https://www.uni-salzburg.at/fileadmin/multimedia/Zentrum%20fuer%20Juedische%20Kulturgeschichte/documents/Chilufim_07_2009_Teil2.pdf. 
  5. ^ [a b c] ”The History of the Shekel”. begedivri.com. http://begedivri.com/ZionistShekel/History.htm. Läst 16 juni 2020. 
  6. ^ Czerwonogóra, Katarzyna (2016-03-31). ”Syjonistyczny ruch kobiet w Europie na przełomie XIX i XX wieku” (på polska). Studia Judaica 2015 (Nr 2 (36)): sid. 271–291. doi:10.4467/24500100STJ.15.012.4603. ISSN 2450-0100. http://www.ejournals.eu/SJ/2015/Nrumer-2-(36)/art/6805/. Läst 16 juni 2020. 
  7. ^ Bothe, Alina (2014-11-30) (på tyska). Geschlecht in der Geschichte: Integriert oder separiert? Gender als historische Forschungskategorie. transcript Verlag. ISBN 978-3-8394-2567-1. https://books.google.se/books?id=hZCTBQAAQBAJ&pg=PA100&lpg=PA100&dq=%22Marie+Reinus%22&source=bl&ots=7y0GmwXN6x&sig=ACfU3U2_bCjKVZjd56iLPEth4z8F2TqDLQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiglMWe_IXqAhXxtYsKHcmUB8MQ6AEwBHoECAkQAQ#v=onepage&q=%22Marie%20Reinus%22&f=false. Läst 16 juni 2020 
  8. ^ [a b] Schloeffel, Frank. Heinrich Loewe : zionistische Netzwerke und Räume. ISBN 978-3-95808-086-7. OCLC 1035213422. https://www.worldcat.org/oclc/1035213422. Läst 16 juni 2020