Marguerite Higgins, född 1920, död 1966, var en amerikansk journalist.

Marguerite Higgins
Född3 september 1920[1][2][3]
Brittiska Hongkong, Storbritannien
Död3 januari 1966[1][2][3] (45 år)
Washington[2], USA
BegravdArlingtonkyrkogården
Medborgare iUSA[2]
Utbildad vidUniversity of California, Berkeley
SysselsättningJournalist[2], författare[4]
MakeWilliam Evans Hall[2]
Utmärkelser
Pulitzerpriset för internationellt reportage (1951)[5][6]
George Polk Award (1952)[7]
Guggenheimstipendiet (1954)[5]
Sydkoreas diplomatiska förtjänstorden (2010)[8]
Redigera Wikidata

Marguerite Higgins rapporterade från andra världskriget, Koreakriget och Vietnamkriget.

En krater på Venus har fått sitt namn efter henne.

Biografi

redigera

Marguerite Higgins föddes i Hongkong 1920, där hennes far arbetade på ett internationellt fraktbolag. De flyttade tillbaka till Kalifornien då Marguerite Higgins var fem år gammal.[9]

År 1937 började Higgins studera franska vid Berkeley. Hon engagerade sig då i studenttidningen The Daily Call. Hon tog examen från Berkeley-universitetet 1941. Samtidigt som hon studerade på Columbiauniversitetets journalistutbildning, frilansade hon åt The Herald Tribune. Hon anställdes sedan på tidningen 1942.[9]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] SNAC, Marguerite Higgins, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] José Espasa Anguera, Enciclopedia universal ilustrada europeo-americana, vol. Suplemento 1965 - 1966, Editorial Espasa, 1905 och 1930, s. 336, ISBN 978-84-239-4500-9.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Marguerite Higgins Hall, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] marguerite-higgins.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.pulitzer.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, liu.edu .[källa från Wikidata]
  8. ^ Ministry of Foreign Affairs of the Republic of Korea, 31 augusti 2010, läs online, läst: 10 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Artur Szulc (2020). ”Marguerite Higgins - legendarisk krigskorresponden”. Historiskan : Sveriges första kvinnohistoriska tidning (3): sid. 48-51. ISSN 2002-150X.