Malmön, Sotenäs kommun

	Malmön
	Tätort
	Malmön
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län
Kommun	Sotenäs kommun
Distrikt	Malmöns distrikt
Koordinater	58°20′40″N 11°19′54″Ö / 58.34444°N 11.33167°Ö
Area	106 hektar (2020)
Folkmängd	267 (2020)
Befolkningstäthet	2,5 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Bohus-Malmön
Tätortskod	T4500
Småortskod	S9713
Beb.områdeskod	1427SB112 (2005–2015); 1427TB105 (2015–)
Geonames	8132410
	Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
	Wikimedia Commons: Malmön, Sotenäs
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Malmön.

Ej att förväxla med Malmö.

Malmön, med postadressen Bohus-Malmön, är en ö och ort, i Sotenäs kommun i Bohuslän och kyrkbyn i Malmöns socken. Huvuddelen av öns invånare bor i tätorten som också kallas Fiskeläget, som från 2015 åter av SCB räknas som en tätort.^[5] Vid småortsavgränsningarna 2005 och 2010 räknades orten som småort, eftersom mer än hälften av husen användes som fritidsbostäder.^[6]^[7]

Historia

Kantstenshuggare på 1950-talet

Malmön har haft fiskarbefolkning åtminstone sedan 1500-talet. 1842 startades här Sveriges första granitstenhuggeri, som kom att prägla samhället för lång tid framöver. Företaget som startade stenindustrin på Malmön, blev så småningom Nordens största inom sin bransch, Kullgrens Enka. På 1930-talet gick stenhuggerinäringen kraftigt tillbaka, så även på Malmön, men den fortsatte ändå i minskad omfattning, och upphörde inte helt förrän 1977. Författaren Arne Lundgren har behandlat stenhuggartiden i flera romaner som också satts upp som teatersspel i Stallebrottet på Malmön

Numera pendlar det stora flertalet av öns förvärvsarbetande till fastlandet, till vilket bilfärjeförbindelse finns sedan 1953. En decauvillejärnväg har funnits på ön för stenbrytningen, men är numera borttagen. För orten inrättades i Malmöns landskommun 20 april 1900 Malmöns municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1959 efter att från 1952 tillhört Södra Sotenäs landskommun.

Malmöns kyrka flyttades till ön 1907 efter att ha nedmonterats vid bygget av Lysekils nuvarande kyrka. År 1909 bildades Malmöns församling, som 2010 uppgick i Södra Sotenäs Församling.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Malmön 1900–2020^[8]^[9]^[7]^[10]^[11]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1900	736	^†
1960	548
1965	471
1970	435
1975	414
1980	319	39
1990	282	40
1995	292	44
2000	257	44
2005	228	47^#
2010	219	47^#
2015	260	106
2020	267	106
Anm.: Upphörde som tätort 2005. Åter tätort 2015. † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. ^# Som småort.

Namnet

Namnet Malmön är första gången dokumenterat i skrift 1307.^[12] Orten och ön blir också i felaktiga sammanhang kallad Bohus-Malmön. Bohus-Malmön är endast postorten, som ändrades 1938 från Malmön Olofsholm (där poststationen då låg) till Bohus-Malmön, då poststationen flyttade till Fiskeläget på Malmön. Tillägget "Bohus-" tillkom före postnumrens tid. (Jämför med Bohus-Björkö – postadressen till ön Björkö i Öckerö kommun).

Bilder

Malmöns kyrka
Snurrans fyr
Trähusbebyggelse
Panorama över hamnen

Se även

Pyttar
Rolf Bloms sidor om Malmön http://www.rolfblom.se/malmon/

Referenser

^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 13 november 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Småorter 2005, SCB, 27 maj 2007, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 9 december 2016.
^ Småorter 2005 Arkiverad 17 april 2012 hämtat från the Wayback Machine., Statistiska centralbyrån, 27 maj 2007, ISSN 1403-8978
^ [a b] ”Statistiska centralbyrån - Småorter 2010”. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101152627/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2010A01/MI0811_2010A01_SM_MI38SM1203.pdf. Läst 3 augusti 2014.
^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 3 augusti 2014.
^ ”SCB: Tätorter 1990”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808045345/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=995+++. Läst 3 augusti 2014.
^ ”SCB: Tätorter 2000”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808045347/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=993+++. Läst 3 augusti 2014.
^ Diptomatarium norvegicum. Oldbreye. Kundskab 0m Norges indre og ydre forhold, sprog, slegter, seder, lovgining og rettergang i middelalderen Christiania 1853, P. T Mallings Forlagshand

Holmberg, A.E., "Bohusläns Historia och Beskrifning" 1842–1845.
"Längs Kusten i Bohuslän" Skrönor och fakta för båtfarare och andra skärgårdsälskare. Ted Knapp, Warne förlag 2005–2006.
Namnet Malmön. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG)
Lantmäteriet, Ortnamnsmyndigheten.
Lidbeck, Sven, Dragets Historia – med Gamla Stenhuggeriet och Kullgrens Enka på Malmön

Vidare läsning

Falk, Els-Beth (1978). Den korta barndomen : barnens uppväxtvillkor på Malmön 1890-1930. Bohusläns samhälls- och näringsliv, 99-0359636-7. Göteborg: Göteborgs universitet, Etnologiska inst. Libris 10626613
Forsström, Å. Gunnar (1977). ”Stenindustrin på Malmön”. Bohusläns hembygdsförbunds årsskrift (Uddevalla : Förb., 1960-1978) 1977 (18),: sid. 31-40 : ill. ISSN 0523-8609. ISSN 0523-8609 ISSN 0523-8609. Libris 2881700
Från kamphus till kulturhus : folkets husrörelsen på Malmön : en del av Malmöns historia. Malmön: Föreningen Folkets hus å Malmön upa. 2005. Libris 10073594. ISBN 91-631-6707-7
Gottfries, Cecilia; Lagercrantz, Caroline (1978). Kvinnornas villkor i stenindustrisamhället Malmön 1900-1950. Bohusläns samhälls- och näringsliv, 99-0359636-7. Göteborg: Göteborgs universitet, Etnologiska inst. Libris 10626592
Hansson, Valter (2000). ”Fisket på Malmön under tidigt 1600-tal till år 1975”. Kaprifolen 2000 (15),: sid. 12-16 : ill.. Libris 3196467
Hörmander, Oskar (1997). Stenhuggarna på Malmön 1896-1957 : fackföreningsprotokollen berättar. O. Hörmander. Libris 8424333

Skönlitteratur

Lundgren, Arne (1970). Stenriket. Stockholm: Norstedt. Libris 22083
Lundgren, Arne (1972). Sillbrand. Stockholm: Norstedt. Libris 7151698. ISBN 91-1-725102-8
Lundgren, Arne (2006). Sprickorna i fars händer. Lysekil: Fabian. Libris 10146304. ISBN 91-972174-3-3

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Malmön.
Föreningen Bohus-Malmön
Snurrans fyrförening på Bohus-Malmön
Rolf Bloms sida om Malmön

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-1] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[33a7890b1fce7adb6d8c4b993dbc12fca69d9024-2] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 13 november 2013.^{[källa från Wikidata]}

[ae3eefbc8b5729c00a8a32dd9f3ca7fd8eaf1dee-3] Småorter 2005, SCB, 27 maj 2007, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-4] [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5] Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 9 december 2016.

[6] Småorter 2005 Arkiverad 17 april 2012 hämtat från the Wayback Machine., Statistiska centralbyrån, 27 maj 2007, ISSN 1403-8978

[Småoter2010-7] [a b] ”Statistiska centralbyrån - Småorter 2010”. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101152627/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2010A01/MI0811_2010A01_SM_MI38SM1203.pdf. Läst 3 augusti 2014.

[8] Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.

[9] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 3 augusti 2014.

[10] ”SCB: Tätorter 1990”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808045345/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=995+++. Läst 3 augusti 2014.

[11] ”SCB: Tätorter 2000”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808045347/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=993+++. Läst 3 augusti 2014.

[12] Diptomatarium norvegicum. Oldbreye. Kundskab 0m Norges indre og ydre forhold, sprog, slegter, seder, lovgining og rettergang i middelalderen Christiania 1853, P. T Mallings Forlagshand

[5]

[6]

[7]

[1]

[2]

[3]

[4]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]