Öppna huvudmenyn

Mahāsāṃghika var en tidig inriktning inom buddhismen i Indien. Inriktningen tillkom efter en splittring inom den buddhistiska gemenskapen, i senare theravada-källor daterad till ett århundrade efter Buddhas död.

Den buddhistiska gemenskapen delades mellan magasanghika och sthaviranikaya. Det är oklart varför splittringen skedde. Några theravada-källor anger en dispyt gällande levnadsregler för munkar, medan en annan anger en dispyt gällande påstådda brister hos arahanter (upplysta) i grupperingen som kom att bli sthaviranikaya.[1] Buddhologen Andrew Skilton anser, att Mahāsāṃghika-buddhismens klosterregel ger ett mer ålderdomligt och ursprungligt intryck än andra buddhistiska klosterregler, och detta är numera det allmänt accepterade forskningsläget.[2]

Det är oklart vilka religiösa ståndpunkter mahasanghika höll, men de tycks bland annat ha lagt tonvikt på bodhisattva-vägen, och ha haft en syn på Buddha och buddhaskap som påminner om det mahayanska synsättet: att Buddha (dharmakaya) redan var upplyst, men genomgick den process som han gjorde för att inspirera mänskligheten.[1]

Inriktningen började i Magadha i norra Indien, men blomstrade framför allt i Andhra Pradesh och i nuvarande Afghanistan, och finns inte längre kvar.[1]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Buswell & Lopez (2014) uppslagsord: Mahāsāṃghika.
  2. ^ Skilton, Andrew: A Concise History of Buddhism, sid. 47-48

Tryckta källorRedigera

  • Buswell Jr., Robert E.; Lopez Jr., Donald S. (2014). The Princeton Dictionary of Buddhism. Princeton University Press. ISBN 978-0-691-15786-3