Magnus Ulric Areskoug, född 16 november 1791 i Ystad, död 1859 i Ystad, var en svensk kronolänsman, köpman och fideikommissarie.[1][2]

Magnus Ulric Areskoug

Areskoug var son till köpmannen Holger Areskoug (1768–1847) och Gertrud Catharina Krumlinde (1772–1831). Fadern satsade sin förmögenhet på ett fartyg som emellertid blev kapat av engelsmännen. Efter faderns konkurs 1811 lämnade Areskoug hemmet och tog sig till Göteborg där han ägnade sig åt affärsverksamhet. Areskoug drog senare iväg till kontinenten och tog värvning i ett braunschweigiskt regemente i engelsk tjänst, troligen de så kallade Svarta Husarerna. Efter tre år och fyra månader fick han i Spanien avsked från krigstjänsten och tog sig på egen hand genom Europa fram till Östersjön och med båt till Karlshamn och vidare till Ystad. Efter hemkomsten fick han en förtroendetjänst vid Krageholms gods hos greve Piper. Efter några år lämnade Areskoug Krageholm och flyttade i början på 1820-talet till Ystad för att ägna sig åt handelsverksamhet. Han utnämndes till kronolänsman i Ljunits härad och fick senare hederstiteln vice kronofogde. Han hade framgång i sina affärer och efterlämnade vid sin död en avsevärd förmögenhet. Efter hans död donerade hans efterlevande medel för ett fattighus i Södra Wallösa.[1]

Areskoug tillträde Areskougska fideikommisset efter faderns död 1847.[1] Han var styrelseledamot i Ystads ångfartygs AB. Han ägde skonerten Fredrika.[1]

Areskoug var gift med Anna Helena Ekberg (1799-1867); tillsammans fick paret tio barn varav sex nådde vuxen ålder[1].

Referenser redigera